Kommission ska säkra framtidens välfärd

Regeringen tillsätter en välfärdskommission som ska hitta sätt för att trygga välfärden.

Stor personalbrist hotar och kommunerna behöver miljarder, bland annat till fler äldreboenden.

– Ska vi klara bygga ut välfärden behöver vi ha ordning och reda i statens finanser. Och varje skattekrona som går till välfärden ska användas på bästa möjliga sätt, sade finansminister Magdalena Andersson (S) i sitt Almedalstal i Visby inför cirka 600 åhörare.

Hon hoppade in som talare för statsminister Stefan Löfven (S), eftersom han valt att i stället besöka andra delar av Sverige.

Nyheten var att regeringen ska tillsätta en välfärdskommission med representanter från staten, kommuner, regioner och fackföreningar. Uppdraget blir att hitta metoder för att stärka välfärden framöver.

Åldrande befolkning

Kommissionens arbete är tänkt inledas i höst och avslutas den sista december 2021, men den ska lägga fram förslag löpande under den perioden.

Välfärden utmanas av en åldrande och växande befolkning. En särskild utmaning, enligt finansministern, står landsbygdskommuner inför. Där bedöms var tionde invånare vara över 80 år 2030.

Enligt finansdepartementet kommer Sveriges kommuner och landsting behöva 90 miljarder kronor mer i statsbidrag från 2026 för att klara dagens välfärdsnivå.

Det är utöver de 20 miljarder till kommunerna som redan utlovats för denna mandatperiod.

Till exempel bedöms kommuner och landsting till 2026 behöva bygga 560 äldreboenden, 75 vårdcentraler, 720 förskolor, 400 grundskolor och 280 gymnasieskolor.

Inte bara pengar

Men utmaningen handlar inte bara om pengar. Kommissionen ska titta på hur personalbehovet i skola, vård och omsorg ska kunna fyllas.

Fler måste utbildas. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att fler ska stanna kvar i yrket och för att färre ska behöva sjukskriva sig. Det handlar också om att införa nya effektiva arbetsmetoder och ny teknik och minska andelen administratörer.

Till 2026 behövs 31 000 fler medarbetare i vården, 48 000 i äldreomsorgen och 47 000 i barnomsorg och skola, enligt finansdepartementet.

I sitt tal hävdade Andersson att välfärd mot skattesänkningar består som konflikt i svensk politik. Hon angrep M, KD och SD för att ha drivit igenom skattesänkningar på 20 miljarder kronor i statsbudgeten för 2019, som riksdagen beslutade om i julas.

Försvarade JA

Andersson har dock tidigare sagt att de skattesänkningarna inte kan tas tillbaka. Orsaken är den rödgröna regeringens samarbete med C och L. Det samarbetet innebär också att S lovat att avskaffa värnskatten för höginkomsttagare nästa år.

I talet försvarade Andersson det så kallade januariavtalet (JA) med C, L och MP. Hon undrade om det finns något mer svenskt än att när det verkligen gäller sätta sig ner och göra en kompromiss.

– I januariavtalet finns sådant jag inte gillar. Som att avskaffa värnskatten. Men där finns också sådant som S gick till val på, sade Andersson.

Hon pekade på mer pengar till kommunerna, höjda pensioner och familjeveckan.

– Det som står i vägen för fler socialdemokratiska reformer just nu, det är inte vi betonghäckar i den socialdemokratiska partiledningen. Det är det valresultat vi har, sade Andersson.

.