Osäker effekt av fritidskort: "Måste pröva nytt"

helskärm

Regeringen lägger hundratals miljoner på ett fritidskort för att fler barn ska börja idrotta. Men idrottsministern vet inte om det har någon effekt.

– Säker kan man aldrig vara men vi måste ta till nya grepp, säger Jakob Forssmed (KD).

Regeringen har öronmärkt 730 miljoner kronor i år för ett digitalt fritidskort till alla unga mellan åtta och 16 år. Kortet ska gå till att betala barns fritidsaktiviteter.

Regeringen föreslår dels ett allmänt kort på 500 kronor per år och barn, dels ett särskilt fritidskort på 2 000 kronor fördelat på samma sätt. Den högre summan ska öronmärkas för hushåll som har det lite sämre ställt med så kallat preliminärt bostadsbidrag.

På plats i Paris

Idrottsminister Jakob Forssmed har de senaste två dagarna varit på OS i Paris och hyllat de två guldmedaljörerna Armand Duplantis och Sarah Sjöström.

– De betyder jättemycket för Sverige, inte minst som förebilder för svenska barn och unga och för att dra in fler i föreningsidrotten, säger Forssmed under ett evenemang i Paris som Sveriges olympiska kommitté ordnat.

Men fritidskortet som regeringen föreslår har oklar effekt, enligt den promemoria som regeringen själv tagit fram. Det är inte säkert att miljonsatsningen leder till fler sportande barn.

– Säker kan man aldrig vara fullt ut. Men vi kan inte fortsätta på samma sätt som vi alltid har gjort och tro att vi får ett annat resultat. Utan vi måste ta till nya grepp för att de som inte är med i idrott och föreningar ska komma med, säger ministern.

– Nu gör vi något annat än till exempel i Norge, där ger man samma summa till alla. Det gör ju inte vi, utan vi ger en fyra gånger så hög summa till de som har ekonomisk utsatthet. Och då tror vi att det har effekt.

Men i regeringens promemoria framgår att när man utvärderat försök med liknande kort i Norge och på Island, har de främst använts av hushåll med god ekonomi.

Finns flera risker

En del av kostnaderna för fritidskortet går till rent administrativa bitar. Vårdnadshavare ska ansöka om kortet i en särskild e-tjänst hos E-hälsomyndigheten och Försäkringskassan ska bygga upp ett register med godkända utförare. Detta beräknas kosta cirka 250 miljoner kronor årligen.

– Vi kommer att göra allt vi kan för att pressa de administrativa kostnaderna, säger Jakob Forssmed.

Remissinstanser har också pekat på risken att kortet utnyttjas av kriminella.

– Det finns alltid risker när man bygger den här typen av system. Men vi har redan ändrat för att minimera den typen av risker. Det finns spärrar till exempel att man måste vara en väletablerad förening.