”Kvinnorna tänkte inte anmäla Assange”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-12-08
De ville bara att han skulle testa sig för könssjukdom
Svenskorna som har anklagat Wikileaks grundare Julian Assange, 39, för våldtäkt, tänkte först inte anmäla honom.
De två kvinnorna ville bara spåra upp honom i syfte att övertala honom att testa sig för könssjukdomar.
Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters i dag.
Men Claes Borgström hävdar bestämt att uppgifterna inte stämmer.
– Kvinnorna gick till polisen för att få rådgivning, de frågade "hur ska vi göra?". De berättade vad som hade hänt och då är det så att våldtäkt och sexuella övergrepp faller under allmänt åtal. När poliskvinnan som tog deras uppgifter insåg vad det handlade om, anmälde hon det vidare till åklagaren. Då påbörjades en utredning.
Påfrestande
Enligt Claes Borgström är dessa två kvinnor inte ensamma om att vara tveksamma till att anmäla en våldtäkt till polisen.
– Det innebär alltid stora påfrestningar för målsäganden. Det är inte så att dessa kvinnor inte ansåg sig vara utsatta för ett övergrepp, men de ville veta hur de skulle göra och de ville också få klart för sig om eventuell risk för hivsmitta.
Claes Borgström säger att det ibland kan vara svårt för en person att avgöra vad som är ett sexuellt övergrepp.
– Kvinnor som utsätts för övergrepp definierar det inte alltid på det viset. Det är ett stort problem i vårt samhälle och det kan vara svårt att bedöma vad som hänt om man inte är jurist. Nu är ju dock Julian Assange häktad, misstänkt för våldtäkt, konstaterar Borgström.
Ville testa för sjukdom
Nyhetsbyrån Reuters hävdar dock att flera personer som ska ha varit i kontakt med Julian Assanges sällskap vid den aktuella tidpunkten för de misstänkta våldtäkterna, uppger att kvinnorna först inte hade för avsikt att anmäla Assange för sexualbrott.
Enligt dessa källor ska kvinnorna tillsammans ha sökt upp polisen då de misslyckats med att övertala Assange att besöka en läkare, efter deras separata sexuella umgänge med Wikileaks-grundaren i augusti.
Svår att nå
Kvinnorna ska ha haft svårt att få tag i Assange, eftersom han hade stängt av sin mobiltelefon av rädsla för att hans fiender skulle kunna spåra upp honom, hävdar dessa källor för Reuters.
Om Assange hade varit lite mer lättillgänglig för kvinnorna och den svenska polisen, hade han med andra ord kanske sluppit undan anklagelserna om våldtäkt, konstaterar nyhetsbyrån.
Julian Assange blev efter det anklagad för våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande.
Han häktades i sin frånvaro och är sedan i tisdags gripen av brittisk polis och sitter i förvar i Wandsworth-fängelset i sydsvästra London.
Inget med Wikileaks
Assange har både beundrare och motståndare. Organisationen Wikileaks har publicerat hemliga regeringsdokument och bland annat vill många högt uppsatta amerikanska politiker ställa honom till svars, alternativt tysta honom. Assange säger sig vara rädd för att bli utlämnad till USA.
– Det hade varit rakryggat om Julian Assange själv hade kunnat säga till världspressen att det som hände i Sverige inte hade något med Wikileaks att göra. Han vet mycket väl att det inte finns några sådana kopplingar, säger Claes Borgström till Aftonbladet.
Turer i fallet
Det har varit några turer i Assange-fallet. Chefsåklagare Eva Finné fattade beslut om att lägga ner förundersökningen rörande våldtäktsanmälan mot Julian Assange.
– Jag anser inte att det finns anledning att misstänka att han har begått våldtäkt, sa Finné då i ett pressmeddelande.
Men åklagare Marianne Ny vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg tog på nytt upp fallet. Enligt Marianne Ny fanns det anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal hade begåtts och att man behövde utreda ärendet ytterligare.
– Vi gör på en del av det material som Eva Finné haft tillgång till, en annan bedömning.
Efter att Assange gripits i Storbritannien sa Marianne Ny:
– Gripandet var en förutsättning för att vi skulle kunna gå vidare. Vad som händer i utredningen härnäst har jag inte möjlighet att lämna information om. För närvarande handläggs ärendet av brittiska myndigheter.
Fakta / Assangefallet:
Assange anmäls den 20 augusti 2010 för våldtäkt och ofredande.
Han anhålls samma kväll i sin frånvaro av en jouråklagare i Stockholm, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och ofredande.
Anhållan mot Assange hävs vid 17-tiden nästa dag av chefsåklagare Eva Finné vid City åklagarkammare i Stockholm, eftersom hon bedömde att det inte längre fanns anledning att fullfölja den då "misstanke om våldtäkt inte längre föreligger". Misstanken om ofredande kvarstår dock.
Åklagare Marianne Ny vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg tar på nytt upp förundersökningen en vecka senare, den 1 september. Fallet som rubricerats som ofredande, rubriceras nu som sexuellt tvång och sexuellt ofredande. I beslutet om överprövningsärendet skriver Ny: "Vid min genomgång av ärendet konstaterar jag att det finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats".
Den 18:e november häktas Julian Assange i sin frånvaro för ett fall av olaga tvång den 13-14 augusti i Stockholm, sexuellt ofredande den 13-14 augusti i Stockholm, sexuellt ofredande den 18 augusti eller dagarna däromkring i Stockholm, sexuellt ofredande den 16-17 augusti i Enköping och våldtäkt den 17 augusti i Enköping. I samband med beslut om häktning, beslutar man att också efterlysa Assange internationellt.
Häktningen överklagas till Svea hovrätt som avslår överklagan. Hovrätten justerar dock brottsrubriceringarna. Ett fall av sexuellt ofredande underkänns och tas bort samtidigt som hovrätten graderar ned misstankegraden för våldtäkt till ett mindre grovt brott.
Den 30 november kommer en överklagan in till Högsta Domstolen, men HD tar inte upp häktningen av Wikileaks grundare Julian Assange. Därmed är han fortsatt internationellt efterlyst.
En europeisk arresteringsorder utfärdas, men den visar sig sakna en specificering av maxstraffen för samtliga de fyra brott som Assange är misstänkt för. Den svenska arresteringsordern innehåller bara en specificering för det grövsta brottet. Därför kan brittisk polis inte gripa Assange.
Den europeiska arresteringsordern kompletteras av svenska myndigheter i början av december med uppgifterna som efterfrågas och skickas på nytt till Storbritannien där Assange befinner sig.
Julian Assange tar självmant kontakt med polisen och grips tisdagen den 7 december. Samma dag hörs Wikileaksgrundaren i en domstol i centrala London. Han samtycker inte till att bli utlämnad till Sverige. Beslut fattas om att sätta Julian Assange i förvar i Wandsworth-fängelset. Han blir kvar i häkte fram till den 14:e december då förhandlingar inleds om hans utlämnande.
Tommy Kangasvieri, biträdande chef för IPO (Rikskrims enhet för internationellt polissamarbete), säger till TT att det kan ta "upp till 90 dagar" innan Assange utlämnas om han motsätter sig utlämning, eftersom Assange har rätt till överprövning av beslutet.