”Ingen insyn i hur besluten fattas”

I Sverige är lobbyismen helt oreglerad.

Statsråd och intresseorganisationer kan obehindrat ta fram förslag utan insyn.

– Vi har ingen demokratisk insyn alls om hur det går till, säger Camilla Nothhaft, lobbyexpert.

Strax efter att finansminister Anders Borg presenterat vårbudgeten i april med ett flerårspaket till landsbygden med rekordsumman 36 miljarder skickade finansmarknadsministern Peter Norman sitt sms:

"You owe me big time".

Mottagaren var Normans vän, stjärnlobbyist på LRF, Lantbrukarnas riksförbund.

Utåt var det tyst.

Varken LRF eller regeringskansliet har efteråt berättat om sin relation – eller hur förslaget kom till.

”Vi har inget system”

Allt detta beror på att Sverige inte har någon reglering för lobbyism. Det kan utan några problem ske i det dolda.

– Vi som medborgare har inte någon insyn i hur besluten egentligen fattas och vad det är är för intresse som egentligen ligger bakom, säger Camilla Nothhaft, doktorand vid Örebro universitet i medie- och kommunikation, som forskar om lobbying i EU.

Till skillnad mot i EU. Där transparansen ska vara tydlig.

– Det finns ett slags legislativt fotavtryck där man ska kunna följa vem beslutsfattaren har varit i kontakt med i olika steg inför ett beslut. Man ska öppet kunna se att det varit organisationer som har lämnat in förslag och utredningar. Vi har inget sådant system i Sverige, säger Nothhaft.

I Sverige kan vi endast luta oss mot offentlighetsprincipen. Det innebär att vi i praktiken kan begära ut handlingar som lämnats in till exempelvis regeringskansliet.

– Men det är inte riktigt lika enkelt att se vem de har varit i kontakt med.

”Alla känner någon”

Enligt Nothhaft är det en liten krets av lobbyister och statsråd i Sverige där alla känner alla.

– Alla känner någon som känner någon som känner någon.

Aftonbladet kunde förra året avslöja att var tredje person som lämnar svensk rikspolitik blir lobbyister. Det finns inget som reglerar det heller.

– Det är väldigt nära mellan regeringskansliet och alla privata byråer och olika företag. De anställda rör sig fram och tillbaka. Det är väldigt enkelt. Det finns ingen tidsbuffert från när man bör avhålla sig från att röra sig mellan de olika sfärerna. Vilket gör att kontaktvägarna blir väldigt lätta och mjuka. Det är enkelt att ta kontakt med den man satt och drack tiokaffet med på fikat förra veckan.

I dag finns det ingen forskning om hur lobbyismen påverkar rikspolitiken i Sverige. I tidigare demokratiutredningar har man kommit fram till att det inte finns resurser för ett annat system och en risk för att det skulle gynna de större intresseorganisationerna.

– Det skulle missa den öppenhet som är så unik för Sverige eftersom vi är så få människor och har en sådan konsensuskultur där det är helt okej för många aktörer att vara med och bestämma. Samtidigt som journalistiken fungerar som den ska borde det inte vara ett problem.

I juli tillsatte regeringen en ny demokratiutredning.

– Vi får se vad den säger för Sverige ser annorlunda ut nu än för 15 år sedan.