”Nervositet gör att man skärper sig”

Lena Mellin

Fredrik Reinfeldt om hur han kopplar av, att ha valfjärilar i magen och motståndaren han respekterar

Drygt två veckor kvar till valet och regeringen ligger långt efter utmanarna i opinionsmätningarna.

Men Fredrik Reinfeldt har inte gett upp.

– Att de fyra Allianspartierna går om de rödgröna ligger fortfarande inom räckhåll.

När den här intervjun görs har varken Alliansen eller Socialdemokraterna presenterat sina valmanifest, valrörelsen väntar på den riktigt glödande hettan.

Vi träffas på jobbet, statsrådsberedningen, och av säkerhetsskäl får gardinerna inte dras bort från fönstren.

Det går inte så bra, Alliansen ligger efter rödgröna. Hur nervös är du för att förlora?

– Ordet nervös låter ju negativt men jag vill se den politiker som hävdar att den inte har fjärilar i magen och undrar hur det ska gå i valet. Det är ju en så enorm prövning för alla oss i partiledningarna. Jag tycker man ödmjukt ska säga att vi visst är nervösa men det är inte alltid en dålig känsla. Det gör att man skärper sina sinnen och försöker bli bättre.

Hur ska du komma ikapp och förbi?

– Det är inte någon stor vetenskap att partier vinner på att när de frågor där de har störst förtroende står i centrum.

Så du tänker hålla dig till era starkaste kort och hoppas att diskussionen handlar om dem?

– Ja, absolut. Hur vi ska få fram fler jobb i växande företag, ordning i ekonomin och är det bäst förberedda regeringsalternativet.

Har det brustit i ert tilltal till väljarna?

– Vi låg efter 44 av 48 månader inför förra valet. Regeringsmakten tär på dem som bär den och det beror på att man blir man hårt kritiserad, det finns inga perfekta reformer, du blir osams med nya väljare varenda dag.

– Men väljare är påverkbara och jag tror att vi absolut har inom räckhåll att vända det här.

Beskriv den avgörande skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Helst i en enda mening?

– Vår huvudinriktning är arbetslinjen som ska leda till fler jobb. De säger det ibland men för mer en politik inriktad på bidragsutbyggnad. Det är den stora skillnaden.

Man brukar hävda att kris i omvärlden gynnar sittande regering. Nu är det kris i Syrien, Irak, Ukraina och Gaza. Men det lyfter inte er?

– Kriser är alltid svåra att ta in om det inte handlar om en kris som kommer just till mig. Mitt jobb. Min ekonomi. Att ta in andras kris, det är svårt.

Regeringen har utsett Mona Sahlin till nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Var det ett sätt att vrida ett vapen ur motståndarnas händer?

– (Skratt) Nej, det är en erkänsla för att Mona Sahlin skulle vara bra på det jobbet.

Många hävdar att det är värderingar som gäller i det här valet, inte ordning i ekonomin och infrastruktursatsningar. Håller du med?

– Att säga till mig att valet inte handlar om ordning i ekonomin är ett stort beröm till Moderaterna för det understryker hur välskött den är. Vad vi dock säger är att det lurar faror runt hörnet, vi måste bygga upp våra skyddsvallar igen.

– I vår tid är det väldigt svårt att sortera vad valet ska handla om. Det är som att säga till en massa väljare att det ni tycker är viktigt det tänker vi inte acceptera.

Vad beror förändringen på?

– Jag tror att det är en delpolarisering i vissa grupper. Säkert med större access och genomslag i media och en tendens till att tro att de som syns och hörs mest har med sig alla.

Människan är projektet för Moderaterna, sade du i Almedalen. Vissa anser att ni misslyckats på den punkten?

– Jag tycker att Försäkringskassan varit som bäst när de har sagt att vi ska inte ställa frågan till dig hur sjuk du är, vi ska fråga på vilket sätt är du frisk. Vilken del av dig går ändå att använda. Det är en inställning till en människa som är viktig.

– Men återigen, när vi har gjort om dessa system, och det gäller alla regelsystem, skapas till slut gränser. Annars är vi gränslösa, då har vi fri invandring och alla tillåts få alla bidrag de vill. Någon får ett nej, och den människan kommer att tycka att det var fel, det var omänskligt.

I ditt sommartal varnade du för ökade flyktingströmmar till Sverige och uppmanade oss att öppna våra hjärtan. Vissa anser att det spelar Jimmie Åkesson i händerna. Vad säger du?

– Jag måste utgå från verkligheten. Jag kan sägas problematisera i den delen att jag berättar om en prövning som vi står inför, och som vi delvis redan upplever, men jag gör det med en reformambition. Jag vill använda politiken för att skapa bättre förutsättningar och jag kan dessutom hänvisa till att vi har gjort det förut.

– Att sedan låna sig till att spekulera i vem som tjänar och vem förlorar, det är inte min roll.

För ett år sedan sade du att Moderaterna skulle lägga ner rösterna i statsministeromröstningen om de rödgröna blev större än Alliansen. Nu har du ändrat dig. Varför då?

– Jag har inte ändrat mig. Det jag försöker svara på är hur vi ska kunna isolera Sverigedemokraterna från inflytande och ändå få en hyggligt stark regeringsmakt. Min slutsats är att det måste göras med en relativ majoritet. Det vill säga att ett regeringsalternativ måste vara större än det andra.

– Min uppgift är att isolera Sverigedemokraterna och skapa en grund för en regering. Men det bygger ju på, menar jag, att de fyra Allianspartierna går om de tre rödgröna partierna.

I Stockholm går Moderaterna till angrepp mot de rödgröna i en annonskampanj. Den har kritiserats för att vara ”negative campaigning”?

– För mig är det en bärande del av en valrörelse att man tar fram sakfrågor där det finns åsiktsskillnader så att väljarna kan orientera sig. Negative campaigning är när man ger sig på enskilda personer.

Alliansen vill höja sysselsättningen med 350 000 människor. 2020 ska minst fem miljoner jobba. Vad ska de arbeta med?

– Befolkningsökningen i sig ger fler jobb. Fler människor behöver omsorg, det behövs fler lärare. Vi tror oss också se en fortsatt stark tillväxt av den privata tjänstesektorn, den växer så att det knakar.

– De sista 50 000 jobben är något som vi måste fatta politiska beslut om. En tredjedel av dem åstadkommer vi med Sverigebygget som i realiteten kommer att öka byggsektorn väldigt kraftigt. Sedan följer på det Rot, fastighetsservice, att vårda ett ökat bostadsbestånd ger många jobb.

De som tjänar minst, arbetslösa och sjukskrivna, betalar högst skatt. Är det rättvist?

– Vi skapade jobbskatteavdragen för att det skulle löna sig bättre att arbeta. Vi har alltså inte höjt skatten för någon utan det är en riktad lättnad som vi tror leder till varaktigt fler jobb och det har också de som utvärderat det sagt att det stämmer.

– Vi har nära nog i varje budget lagt fram förslag som är fördelningspolitiskt motiverade och som rör grupper utan förvärvsinkomster. Alltså har vi förstärkt flerbarnstilläggen, barndelen av bostadsbidraget, grundersättningen i föräldraförsäkringen. De här förstärkningarna är grunden till att Finanspolitiska rådet konstaterar, lite överraskade, att vi inte har sett stora ökade inkomstskillnader under våra år vid makten.

Har du någonsin ångrat dig i en politisk fråga, kommit fram till att du helt enkelt hade fel?

– Jag har försökt att ha som idé att ompröva och utveckla mig med ny kunskap och ny information. Den som går bakåt kan finna exempel på när vi har ändrat oss. Men nästan alltid när jag meddelat att nu tar vi tillbaka ett förslag har det beskrivits som enormt alarmerande. Jag har en annan syn på det där, jag tycker att det i grunden är ett styrkebesked att ta tillbaks eller ändra ett besked.

Vad gör du när du verkligen kopplar av?

– Är med mina äldsta vänner, med mina barn, läser en bok eller tar det väldigt lugnt. Jag vill liksom ha motsatsen till det som jag egentligen är väldigt förtjust i, att jobba i högt tempo, ta ansvar, att träffa mycket människor.

7 snabba frågor

Vad avgjorde att du började ägna dig åt politik?​

– Jag blev väldigt förtjust i idéer om frihet och jag intresserade mig för samhällsfrågor. Och så kände jag tidigt att det här med att representera andra, kärnan i demokratin, var något som passade mig väl. Den kombinationen ledde till politiken.

Vilken är den viktigaste politiska händelsen i Sverige?

– Demokratiseringen av Europa och hur det påverkat Sverige är det största som har hänt under min tid. Och att Sverige har återfått sin ekonomiska storhet. Vi var väldigt framstående på det området under en stor del av efterkrigstiden, sedan tappade vi bort det under ett kvarts sekel. Nu är vi tillbaka.

Vem är din största politiska förebild?

– Jag har ingen enskild förebild. Men politiker som bidragit till att förflytta och förändra tycker jag är intressanta. Winston Churchill, Ronald Reagan, Tony Blair är alla exempel på det. Churchill och Reagan bytte parti, Blair skapade New Labour.

Vem är din bästa kompis i politiken?

– Anders Borg. Vi har kamperat ihop i drygt tio år, vi fungerar väldigt bra tillsammans och kompletterar varandra.

Vad vill du att det ska stå på löpsedeln den 15 september?

– Alliansseger för tredje gången.

Vem är den politiska motståndare som du har mest respekt för?

– Jag har respekt för att Mona Sahlin har stått upp för värden på ett väldigt bra sätt. Det har, tror jag, inneburit en personlig tribut för henne att hon stått upp mot främlingsfientlighet och det kan jag känna stor respekt för.

Vad vill du bli ihågkommen för?

– Det viktigaste vi har åstadkommit är att vi lagt fast en arbetslinje och förenat det med att ta ansvar för Sverige under en svår kris. Men jag känner inte att jag ännu är i ett läge där vi ska tala ihågkomst.