Miljonären dog i misär

Egon, 59, frös ihjäl ensam i en sandlåda Kusinen: Han hade inte en enda kompis

Egon Karlsson, 59, frös ihjäl i en sandlåda på Herrljunga station.

I hans plånbok fanns två enkronor – på banken drygt tre miljoner.

– Han ville inte ligga någon till last, säger hans kusin Stig Kylén.

På påskdagens morgon hittades Egon Karlsson, 59, död i en av trafikverkets orangea sandlådor på Herrljunga station.

Egon hade under flera veckor uppehållit sig på stationen och förbipasserande hade uppmärksammat hur han sov i lådan.

Oroligt larmade de polisen bara dagar innan Egons död.

Men samtalet ledde aldrig till något ingripande – och noterades inte av ledningsoperatören.

I skydd mot vinterkylan frös Egon ihjäl, förmodligen efter att ha missat sitt tåg.

– Att han skulle behöva ligga och frysa ihjäl på en järnvägsstation ... Hade de inte gjort det där misstaget skulle nog Egon ha levt i dag, säger kusinen Stig Kylén.

Egon Karlsson föddes i Vara 1953.

Han växte upp på orten och fick tidigt jobb på Torghandeln i byn, där han kom att arbeta i drygt 20 år.

– Han var en plikttrogen människa. Att han eventuellt kunde komma försent, det hände inte på 20 år, säger hans tidigare chef Sture Eriksson.

Två stora intressen

I butiken hade Egon framförallt två ansvarsområden: mjölkdisken och att måla skyltarna.

– Egon var ett geni på skyltar, han textade fortare än han pratade, säger kusinen Stig.

Utanför arbetet hade Egon två intressen – film och dansbandsmusik.

Favoritorkestern var Skövdebandet Elisa’s och under åren blev det många besök i Göteborg, där Egon gick i skivaffärer och besökte biografer.

– Sa du att du ogillade Bergman blev du hans kompis. De filmerna stod han inte ut med, säger Sture Eriksson med ett skratt.

Men utanför sina intressen var Egon ensam.

– Egon ville uppleva saker och ting själv, det var hans filosofi. Han ville inte ligga någon till last. Han var en ensamvarg och hade inte en enda kompis, säger Stig.

Egon bodde med för­äldrarna, utgifterna var små och pengarna sparade han.

Men mellan 2009 och 2012 förändrades Egon Karlssons stillsamma liv.

I juni 2009 dog hans mamma, något år senare köptes den lilla butiken upp av Willys och Egon sa upp sig för att ta hand om den åldrade fadern.

– Jag frågade hur han skulle klara sig. ”Pengar har jag så jag klarar mig livet ut”, svarade han, säger Sture Eriksson.

Ärvde sin far

I april 2012 dog pappan. Vid faderns bortgång ärvde Egon ännu mer pengar – bouppteckningen visar att han hade drygt tre miljoner kronor på banken.

Med buss och tåg började han resa runt i Västsverige. Hade Egon velat hade han kunnat resa vart han ville i världen.

Men efter att de viktigaste i människorna i hans närhet hade gått bort blev Egon allt mer ensam.

Två veckor innan Egon hittades död anmäldes han försvunnen. Bostaden var övergiven, Egon Karlsson reste och höll sig nära stationen.

Två kronor på sig

Bara hundra meter där­ifrån ligger hotellet Gyllene Kärven – men i Egons plånbok fanns varken kontokort eller pengar nog att betala en övernattning.

Två kronor och pappa Haralds körkort var allt han bar med sig – på banken tickade miljonerna in på räntan.

– Att en människa som äger mil­joner slutar i en sand­låda på Herrljunga stati­on. Det är bedrövligt, säger Sture Eriksson.