Våldsamma protester mot rörledning i Kina

Våld utbröt bland tusentals kineser som marscherat ut på gatorna i östra Kina i protest mot en avloppsledning.

Flera skadades.

Efteråt gjorde regeringen en kovändning – och skrotade avloppsplanerna.

Invånarna i staden Qidong i östra Kina har länge haft planerna hängande över sig. Tanken var att ledningen skulle gå från en stor pappersfabrik i området och tömma ut 150 000 ton avloppsvatten varje dag i stadens fiskehamnar.

Rädslan för miljöförstöring drev i dag folket ut på gatan framför det regionala regeringskontoret.

Poliser slogs blodiga

Qidong ligger i Jiangsu-provinsen, en timme norr om Shanghai.

Demonstrationerna ropade ut slagord mot avloppsledningen samtidigt som de ockuperade regeringsbyggnaden.

Kontoren rensades på dokument och datorer, men plundrades också på sprit och cigarettlimpor – som är vanliga mutor i Kina, enligt AP.

Flera kravallpoliser drogs in i folkmassan och slogs blodiga.

"Avfallet förorenar"

Det var hundratals kravallpoliser som omringade området i kuststaden – men demonstrationerna var inte villiga att ge upp. Några av polisens bilar vältes även omkull.

– Regeringen säger att avfallet inte kommer förorena havet, men det är inte sant. Varför dumpar de inte avfallet i floden Yangtze, säger demonstranten Lu Shuai, 25 till Reuters.

Planer har avbrutits

Han har svar även på det.

– Det är för att om de dumpar det i floden som kommer det ha inverkan på människor i Shanghai och folket i Shanghai kommer vara emot det, säger Lu Shuai.

Under protesten meddelade regeringen på sin hemsida att byggplanerna för avloppsledningen har skrotats, uppger AP.

Efter att myndigheterna meddelat beslutet i såväl tv som radio, internet och via sms skingrades folkmassan.

Stoppat fler byggen

Det kommer allt oftare rapporter inifrån Kina om stora protester med rädsla för miljöförstöring.

Det vanligaste är att myndigheterna kör över opinionen och sätter in kravallpolis, enligt AP. Nyligen tvingade demonstrationer myndigheterna att stoppa ett bygge av en enorm metallfabrik för över tio miljarder kronor i Sichuan. Då sade den lokala partiordföranden att fabriken skulle ha gett många jobb, men medgav också att man misslyckats med att förklara fördelarna för folket, skriver TT.

– Rent generellt är den kinesiska regimen allt mer lyhörd mot befolkningen. Det är inte på något sett en demokrati, men långsamt så är det en bredare bas över politiska beslut, säger kinaexperten Niklas Swanström på Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik.

Kinesiskt valår i år

En annan anledning är enligt Swanström att det är valår i år.

– Alla politiska beslut som tas kan påverka kongressen.

Han har sett en politisk förändring i Kina de senaste fyra-fem åren. Politikerna har bland annat visat ett större intresse för de diskussioner som förs i landet.

– Det är inte längre en ledare som tar beslut. Det finns dessutom ett uppdämt behov hos befolkningen att ha ett större deltagande. Titta bara på internetdiskussionerna, de är enormt mer öppna och kritiska. Politikerna har börjat inse att de inte kan ta besluten själva utan att lyssna på befolkningen. Annars blir de inte valda.