Domstolen är beroende av psykexperter – hur skulle de annars få veta något?

Kerstin Weigl

Chefsåklagare Tommy Clevenhult i Karlskrona har aldrig arbetat så hårt med ett överklagande till hovrätten som det om Rödebymålet.

Två veckor tog det.

Det blev åtta sidor, och jag har sällan läst något så temperamentsfullt och känslosamt från en åklagare.

Han är nöjd när jag påpekar det.

Det är psykexperterna som han utförligt rasar mot, det vill säga den roll deras utlåtande tilläts spela i tingsrättens dom.

Tingsrätten friade 50-åringen från mord och skriver i domen att åklagaren inte lyckats bevisa att mannen skulle ha varit tillräckligt medveten om sitt handlande när han sköt två pojkar.

Det är en omöjlig bevisbörda, enligt Clevenhult.

Vem kan veta säkert vilka tankar som rörde sig i mannens huvud medan denne avlossade skotten?

Hur ska en åklagare göra för att bevisa tillståndet i denne 50-årings hjärna under några få minuter en oktobernatt förra året?

Genom att krypa in i huvudet på honom?

Tommy Clevenhults poäng är att tingsrätten gett rättspsykiatrin för stor makt.

Men det är en makt rättspsykiatrin själv inte vill ha.

”Vi blev förvånade”

Ansvarig för den första och största utredningen av 50-åringen är

Peter Andiné i Göteborg. Han är läkare och specialist i rättspsykiatri. Han uttalar sig inte om domen och han vill inte ta det juridiska ordet ”uppsåt” i sin mun.

Ändå bad tingsrätten i Karlskrona uttryckligen hans team att uttala sig om 50-åringens uppsåt. Det skedde redan i november 2007 vid häktningen. Han var förvånad.

– Jag kan inte erinra mig att det hänt någon gång tidigare, säger han. Vi blev förstås förvånade, och sedan gjorde vi som vi alltid gör: vi ger rätten ett underlag för deras bedömning.

Peter Andiné suckar. Varenda reporter frågar honom nu om ”uppsåt”.

– Jag får väl läsa på mer om uppsåt så jag vet mer.

Han var inte medveten

Själv sysslar han med psykiatri och att försöka förstå det inre förloppet hos den 50-årige mannen. Eftersom ärendet var komplicerat behöll de honom dubbelt så länge som brukligt (åtta veckor) och bedömde slutligen att den redan psykiskt sjuke 50-åringen var i en så allvarlig panik att han inte längre var medveten om sina handlingar när han gick ut med sitt gevär.

Har rättspsykiatrin för stark ställning i våra rättssalar?

Det kan man ha olika uppfattningar om. Hovrättslagman Staffan Levén säger att det visserligen var ovanligt men inte fel när tingsrätten bad psykexperterna om en uppsåtsprövning.

Inte oväntat tycker åklagare Tommy Clevenhult att rättspsykiatrin är övervärderad. Han är med sitt ordval ”jävligt skeptisk”.

– Det har jag sagt i 25 år. I dag ska det alltid utredas vid mord, det blir som att: ”Åh, vad hemskt, han måste vara sjuk.”

Redan i sommar hoppas han att hovrätten i Malmö kan hålla en ny förhandling. Som fortfarande kommer att innehålla ord som ”uppsåt” och ”medvetande”.

För vad än Clevenhult säger är domstolar alltid beroende av experter.

Hur ska vi annars få veta något?

50-åringen själv minns ingenting.