Mobiliserar vid finska gränsen
Publicerad 2014-03-07
Jätten i öst mobiliserar.
3000 soldater ska placeras i Alakurtti i Murmansk - fyra mil från Finlands gräns.
De kommande åren satsar Ryssland svindlande 4300 miljarder kronor på försvaret.
– Ryssland förbereder sig för att försvara sig i alla riktningar, säger Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till Aftonbladet.
Ryssland ökar sin militära närvaro vid Finlands gräns.
Enligt flera finländska medier, som citerar nyhetssajten Barents Observer, planerar Ryssland att öppna upp tidigare stängda baser i Murmansk - fyra mil från den finska gränsen.
Sedan 2009 har basen i staden Alakurtti varit inaktiv, men redan i höst ska 3000 soldater från Rysslands nordliga flotta placeras i området, rapporterar Itar-Tass.
– Initiativet kommer från det västra distriktets militärkommande och Murmansk är redo att koordinera arbetet och har redan satt igång ett antal åtgärder för att återställa objekten, säger den regionala ministern Oleg Mazunov till den ryska nyhetsbyrån.
Ska skydda oljebaser
Enligt källor till Itar-Tass är återupprättandet av tidigare igenbommade baser en del av en ny militär strategi i Arkits.
"Norra flottans strategiska kommando" ska, enligt källan, "skydda och försvara" ryska intressen i området, skriver Barent Observer.
Redan förra året skickades tre stridsfartyg till Nysibiriska öarna för att öppna det övergivna sovjetiska flygfältet Temp.
Flygbasen beräknas vara operativ i oktober och ska skydda oljetransporter i området, enligt en utskrift från ett möte mellan President Vladimir Putin och Norra flottans överbefälhavare Vladimir Korolev.
Ryssland har ett antal övergivna militära anläggningar på Kolahalvön - från Liinakhamari på gränsen till Norge till Gremikha vid Barents hav.
”Behöver mycket materiel”
Sedan 2008 har Ryssland ökat sin militära budget med en tredjedel - och håller på att förvandla hela sin krigsmakt.
Bland annat genom att köpa in nya fartyg. Nyligen sågs den nya fransktillverkade helikopterbärande fartyget ”Vladivostok” köra en provtur utanför den franska kusten, skriver Le Figaro. Ytterligare ett liknande fartyg, med namnet ”Sevastopol”, som staden på Krimhalvön, är på väg att levereras till Ryssland, skriver Le Figaro.
Målet är, enligt svenska FOI, att gradvis minska förmågan till massmobilisering och istället skapa ett snabbinsatsförsvar med fullt bemannade och utrustade förband.
Fram till 2020 ska Ryssland satsa 4300 miljarder kronor på försvaret.
– Ryssland har inte råd att bara försvara sig i en riktning som Sverige har valt att göra, till exempel. Ryssland har aldrig ryggen fri åt något håll. Vilket gör att man behöver ganska mycket materiel och förband för att känna sig trygga, säger Fredrik Westerlund, vid FOI.
Svårt med bemanningen
Ryssland är världens näst största kärnvapenmakt, med 1 537 aktiva kärnvapen.
Försvaret består av närmre en miljon soldater, 2500 stridsvagnar, 1389 stridsflygplan och 171 stridsfartyg.
Drygt två miljoner soldater kan även kallas in som reserver, skriver Reuters.
Jämfört med Sovjetunionen är dagens ryska försvar märkbart mindre - och försvarsindustrin är delvis mycket ineffektiv.
– Det som är svårigheter i dag för Ryssland är bemanningen av förbanden, att få in tillräckligt mycket med personal. Som det är nu består försvaret på pappret av 1 miljon man, men i realiteten bedömer vi att det ligger på runt 700 000, säger Fredrik Westerlund vid FOI.
”Ryssland vill utpressa”
Samtidigt har förbanden blivit mer övade, bättre utrustade och bättre beväpnade - en utveckling som väntas fortsätta de kommande tio åren.
– Men att Ryssland övar mer än vad man brukar beror på att de har gjort stora förändringar i sitt försvar. När man övar märker man att man kan behöva till exempel nya helikoptrar eller en ny bas för att göra det möjligt att flytta trupper från Murmansk till S:t Petersburg, eller något sådant, säger Charley Salonius-Pasternak, expert på nordisk säkerhetspolitik vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.
För Finlands del innebär den ryska upprustningen inte till ökad mobilisering inom försvaret.
– Men det betyder inte att man inte ska kunna försvara den delen av landet. Det här har ingått i finskt försvarstänkande i över ett år. Att man tänker sig att Ryssland kanske vill erövra en liten del av ett land för att utpressa politiskt eller ekonomiskt, säger Charley Salonius-Pasternak.
Utmaning för Sverige
För Sveriges del finns det i nuläget ingen direkt hotbild, men upprustningen av det ryska försvaret och Ukrainakrisen är en anledning att följa utvecklingen i Ryssland.
– De visar igen, efter Georgienkriget, att man är beredd att använda militärt våld. Även om den här gången inte rör blodigt våld, men det är helt klart militärt förband som används. Och långsiktigt blir det naturligtvis en utmaning för Sverige eftersom vi har ett Ryssland som är beredda att använda våld och som helt tydligt har andra intressen och prioriteringar än Västeuropa. Och som dessutom ökar sin militära förmåga, säger Fredrik Westerlund, vid FOI.