Färre akutbesök men fortsatt långa väntetider
Publicerad 2019-10-09
Trots att antalet besök på landets akutmottagningar minskat, har besöken blivit längre. Att en 80-årig gammal människa får spendera åtta timmar eller längre på akuten är inte ovanligt.
Antalet patientbesök på landets akutmottagningar minskade under 2018. Men samtidigt fortsätter väntetiderna att vara långa, enligt statistik från Socialstyrelsen.
Hälften av besöken varade mer än tre timmar och 40 minuter, vilket är en ökning med sex minuter jämfört med året innan. För många, däremot, var den ofta betydligt längre än så. Förra året varade ett av tio besök längre än 7 timmar och 49 minuter.
– Det är för länge. Milt uttryckt. Så får det inte vara, även om det är svårt att säga vad en optimal tid är. Olika besök tar olika lång tid, säger Mats Granberg, sakkunnig på Socialstyrelsen.
Tröga strukturer
Vistelsetiderna har alltså ökat, trots att antalet besök blivit väsentligt färre. Framför allt i Stockholm, där man skapat ett antal närakuter som är tänkta att avlasta sjukhusens akutmottagningar. Trots det har alltså väntetiden i Stockholm inte minskat nämnvärt.
TT: Varför?
– Man tycker att man borde ha kunnat speeda upp det lite. Men man måste se till att ha en effektiv arbetsorganisation och att det finns en kompetent bemanning och tillräckligt med vårdplatser. På vissa ställen går det fortare, som på S:t Göran (i Stockholm). Där arbetar man i team och där gör man snabbare bedömningar, säger Mats Granberg.
TT: Vad kan Socialstyrelsen göra?
– Vi kan berätta och påpeka hur det ser ut, men till syvende och sist har vi det kommunala självstyret som gör att det är upp till regionerna själva att bestämma hur vården ska organiseras. Vi har ingen statlig sjukvård i Sverige.
Ingen gräddfil
Någon gräddfil för äldre patienter finns inte. Tvärtom. De spenderar ofta ännu längre tid på akuten än de yngre. Exempelvis vistas var tionde person som är 80 år eller äldre i snitt åtta och en halv timme på akuten.
Mats Granberg vill att det införs någon form av snabbspår för de äldre.
– Antingen inne på akuten eller att de får komma direkt till en geriatrisk avdelning. Man vet att mellan 70 och 80 procent av dessa patienter ändå läggs in, så då känns det helt onödigt att de ska behöva vistas så länge på akuten.
TT: Varför införs inte dessa snabbspår?
– Det finns på sina håll, men borde kunna finnas på fler akutmottagningar. Detta rör dock relativt få patienter, så det slår inte igenom i statistiken på samma sätt som för de andra, men för dem som får denna snabbehandling är det väldigt värdefullt.
Större andel sjuka
I Stockholms län ökade mediantiden som patienterna tillbringade på akutmottagningarna i fjol. En bidragande orsak är införandet av närakuter, säger Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm.
– Närakuterna har tagit de lite enklare fallen. Det gör att det är en större andel sjukare patienter på våra akutmottagningar. De behöver ofta en längre utredningstid med exempelvis röntgen, labb och akutbehandling.
Han säger att det finns mycket att göra när det gäller arbetssätt och organisation för att korta tiderna. Han nämner Capio S:t Göran som har betydligt kortare väntetider än övriga sjukhus.
– Det beror att man har ett bra arbetssätt på S:t Göran. Det gäller att sprida det till övriga akutmottagningar.
Helt oacceptabelt
Att de äldsta patienterna får vara så länge på akutmottagningarna är helt oacceptabelt, anser Johan Bratt.
– Vi har en del åtgärder som vi hoppas kommer att påverka tiderna. Vi har utökat timmarna för jourläkarbilarna. Det gör att många äldre kan få bedömning och behandling i hemmet.
En annan åtgärd är att kunna lägga in äldre patienter direkt på en geriatrisk avdelning via ambulans eller jourläkare.
Totalt besökte 1,9 miljoner personer över 18 år sjukhusbundna akutmottagningar under 2018. Det är 29 000 färre besök än föregående år.
Rättad: I en tidigare version av texten uppgavs att väntetiderna på akutmottaggningarna har ökat, definierad som tid till läkarbedömning, men rätt är att det är den totala vistelsetiden på mottagningarna som har ökat.