FN: ”Humanitär katastrof” väntar i Afghanistan
Uppdaterad 2021-08-23 | Publicerad 2021-08-22
Åtminstone sju personer har dött i trängselkaoset på Kabuls flygplats.
FN varnar för att Afghanistan står inför en ”total katastrof” – om inte världsledare kommer överens om en omedelbar humanitär insats.
Samtidigt har topptalibanen Abdul Ghani Baradar återvänt till landet för att leda samtalen om hur det nya styret ska se ut.
Omedelbar handling. Det är vad som krävs för att en redan skrämmande situation inte ska övergå till en total humanitär katastrof, varnar Afghanistanchefen för FN:s World Food Programme.
Utbredd hunger, hemlöshet och ekonomisk kollaps är vad som väntar i kölvattnet av USA:s tillbakadragande om världsledare inte snabbt kommer överens om en humanitär insats, säger Mary-Ellen McGroarty till The Observer.
Åtminstone sju civila afghaner har dödats under kaosartade omständigheter i folkmassorna omkring flygplatsen i Kabul, meddelar den brittiska militären på söndagsmorgonen och lägger till att förhållandena fortfarande är ”extremt utmanande”.
Efter de senaste dagarnas kaosartade scener i Kabul, i kombination med torka, tusentals fördrivna människor och ekonomisk förlamning behövs leveranser av mat, medicinska förnödenheter och skydd snabbt komma till Afghanistan.
– Vi behöver pengar och vi behöver det nu, säger Mary-Ellen McGroarty.
Om leveranserna dröjer i sex, sju veckor börjar det bli försent, säger hon.
– Människor har ingenting. Vi behöver få in mat nu för att få ut det till samhällena i provinserna, innan vägarna blockeras av snö.
Samtidigt har ett av talibanernas mest välkända ansikten återvänt till Afghanistan.
Abdul Ghani Baradar hade inte satt sin fot i Afghanistan på över ett decennium. Men på lördagen anlände toppledaren i Kabul. Där ska han leda samtalen om hur talibanernas nya regim ska se ut.
Baradar var med och förhandlade fram tillbakadragandet av de amerikanska styrkorna med USA:s före detta president Donald Trump under fredsförhandlingarna i Qatar. Han kommer sannolikt ha en högt uppsatt roll i talibanadministrationen, skriver The Guardian.
Nu riktas alla blickar mot honom, för att få en uppfattning om hur talibanerna avser att styra Afghanistan den gången, och hur mycket den nya regimen kommer likna den förtryckande regimen från förr.
Under talibanernas senaste styre av Afghanistan, mellan 1996 och 2001, låg regimen under ett hölje av dunkel. Ledarskapet och och det interna arbetet hölls borta från offentliga diskussioner och landet styrdes genom drakoniska lagar, särkilt beträffande kvinnor, och ålderdomliga bestraffningar som offentliga avrättningar.
Sedan Kabul föll under talibanernas kontroll har de ansträngt sig för att framstå som civiliserade och sansade härskare, och har lovat att bygga en ”inkluderande islamsk regering” för Afghanistans folk.
Den första veckan av talibanstyre har dock fläckats ner av rapporter om tortyr och mord på minoritetsgruppen Hazarer.
Talibansoldater har gått från dörr till dörr och letat efter personer som samarbetat med USA, Nato och västerländska organisationer.
En släkting till en afghansk journalist som arbetar för den tyska kanalen Deutsche Welle har mördats av talibansoldater. Enligt kanalen har ytterligare tre journalister fått sina hem invaderade av talibaner.
De senaste dagarna har några av av talibanernas mest ökända medlemmar återvänt till huvudstaden. En av dem är Khalil Haqqani, en av USA:s mest eftersökta terrorister med ett pris på 5 miljoner dollar på sitt huvud.
Enligt en tjänsteman för talibanerna kommer samtalen om hur regimen ska se ut fortsätta de närmaste veckorna. Tjänstemannen säger till Reuters att talibanernas ”juridiska, religiösa och utrikespolitiska experter”, kommer rådfrågas. Medlemmar av den tidigare regeringen kommer tas in för krishantering.
Det rapporteras att talibanerna inte kommer göra några offentliga tillkännagivanden om regeringen förrän den 31 augusti – den dag som USA satt som tidsfrist för ett fullständigt tillbakadragande av sina trupper från Afghanistan.