Här är Sveriges sjukaste yrken
Publicerad 2012-12-13
- och de friskaste
Frisk, friskare, militär.
Här är yrkena med lägst antal sjukdagar – och de som blivit drastiskt friskare:
Kvinnliga poliser har minskat sina sjukdagar från 24 till 5.
De yrkesgrupper som 2002 hade högst sjukfrånvaron är också de som minskat frånvaron mest.
Det visar Försäkringskassans kartläggning av 4 miljoner arbetande svenskar i åldrarna 16-64 och deras ersatta sjukfrånvaro, det vill säga hur många som fått ersättning efter 14 sjukdagar.
Bland de yrkesgrupper som redan 2002 hade låg frånvaro – högre ämbetsmän, militärer och politiker – var läget 2010 i princip oförändrat.
Friskast är militärerna, med i genomsnitt 1,6 sjukdagar.
– Min första tanke är att orsaken måste vara att vi har fysiska krav, vi håller igång för att vi måste ha en viss fysisk status. Sedan ligger det kanske också i officersrollen att lösa uppgiften och ställa upp, på gott och ont, säger Lars Fresker, förbundsordförande i Officersförbundet.
Får man ens vara sjuk?
– Om man skadas finns alltid möjlighet till andra befattningar. Ingen blir utrensad, men i en allt mer slimmad organisation kan det även hos oss bli allt svårare att hitta rätt positioner.
Rapporten har fler för Försäkringskassan positiva nyheter.
I de grupper som historiskt haft mycket hög frånvaro - yrken utan krav på särskild yrkesutbildning - har frånvaron sjunkit drastiskt.
Allra mest syns förändringen i tre yrken:
• HANDPAKETERARE. Manliga handpaketerare har minskat sin sjukfrånvaro med 82 procent, från 26 sjukdagar 2002 till 5 sjukdagar 2010.
• ELMONTÖRER. Bland kvinnorna syns en kraftig minskning av antalet sjukdagar hos bland annat elmontörer: minus 82 procent.
• POLISER. En tredje yrkesgrupp som utmärker sig i statistiken är poliser, av båda könen. De kvinnliga har gått från 24 till 5 sjukdagar och de manliga från 14 till 3 sjukdagar.
Rapporten har också kartlagt skillnaderna mellan könen inom samma yrken.
Den så kallade sjukpenningkvoten visar att kvinnor i genomsnitt har 70 procent högre sjukfrånvaro och att skillnaden är som störst i tjänstemanneyrken som dataspecialister och civilingenjörer.
Några av förklaringarna tros vara sociokulturella förhållanden och livsvillkor, att kvinnor tar större ansvar för hemmet och barnen, men också biologiska skillnader och graviditetsrelaterade sjukdomar.
Enligt Försäkringskassans analytiker Marie Mulder som är författare till rapporten har dessutom anställda i respektive yrken 2010 successivt bytts ut till yngre och därmed friskare medarbetare samtidigt som Försäkringskassan blivit mer aktiv i sin roll och bedömning.
Men könsskillnaderna, understryker man, måste utredas vidare.
– Vi har fått i uppdrag av regeringen att under 2013 se över hur sjukfrånvaron förändras efter att första barnet fötts, säger analytikern.