Revolutionen i Riddarhuset

Britt Peruzzi

Nu tar sig kvinnor in i adelns innersta krets – Män försökte stoppa baronessorna

helskärm

Nu skakas Riddarhusets manliga dominans i fogarna.

För första gången är två kvinnor invalda i innersta kretsen – trots aktivt motstånd från 77 adelsmän.

– Det var på tiden. Adelns kvinnor och vissa barn behandlas ju som andra rangens medlemmar, säger Carl Lagercrantz, 77.

Att Sveriges adels­kvinnor är portförbjudna på adelsmötena slås fast i Riddarhusordningen från 1866:

”Huvudman är stam­fadern och efter honom äldste ättemannen av den ättegren, som i varje led varit äldre än någon av de övriga levande grenarna av ätten”.

Men nu mullrar det inne i Riddarhuset.

– Det är dags att upprätta adelns heder, säger Carl Lagercrantz, 77, och går uppför den tunga sten­trappan som leder in i den pampiga Riddarhussalen.

Han slår sig sedan ner på bänk nummer 13 där han sitter när han företräder sin ätt.

Hinder undanröjda

Civilingenjören och fastig­hetsmäklaren är adlig på pappans sida sedan 1682. Han hade hunnit fylla 15 år innan hans pappa tog fram adelskalendern och för­klarade att han som äldste son en dag skulle bli så kallad huvudman för sitt ätt.

– Det var först när min dotter Diana föddes som det slog mig att min gren av ätten riskerade att dö ut med henne. Detta eftersom kvinnor inte får vara huvudmän.

I hans senaste motion – till adelsmötet 1 juni – föreslår han att även kvinnor ska ha rätt att företräda en adlig ätt som huvudmän.

Och nu är två hinder för ”revolutionen” undanröjda, menar han:

2003 upphörde Riddarhuset att vara offentligrättslig korporation. Man behöver inte längre riksdagens och regeringens god­kännande om man ska ändra reglerna.

De första kvinnorna har i år för första gången tagit plats i Riddarhus­utskottet.

Under adels­mötet 16 februari uppstod turbulens bland de 209 församlade manliga huvudmännen när det stod klart att valberedningen föreslagit två kvinnor, en baronessa som är en jurist och en baronessa som är civilekonom, till den innersta kretsen.

Enligt Carl Lagercrantz ”tjafsades” det under mer än en timme om kvinnorna:

– Till slut tågade 77 män fram till podiet och strök med tuschpenna kvinnornas namn, men en majoritet – 132 huvudmän – lät dem vara kvar.

”Kände sig överkörda”

Kvinnorna – Charlotte De Geer Fällman och Jacque­line Oker-Blom – ska nu handlägga bland annat motionen om kvinnligt huvudmannaskap och till nästa adelsmöte i juni meddela resultatet.

– Jag är glad att vi valdes in. Det är ett steg i rätt riktning, naturligtvis. Jag är för att man utnyttjar all kompetens som finns och det finns inget skäl att göra skillnad mellan män och kvinnor, säger Charlotte De Geer Fällman.

Vad tycker du om att hela 77 män strök era namn?

– Vad ska man säga? En del kanske inte är emot kvinnor men kände sig överkörda i förfarandet, de kanske upplevde det som en kupp. Men jag vet inte, för jag var inte där. Jag är kvinna och kan inte vara på adelsmötet. Som det ser ut nu.

Motion av Carl Lagercrantz, 77

"Jag anser att varje huvudman ska få utse sin närmaste efterträdare (kvinna eller man) och uppmuntras att inom hela sin ätt vaska fram just den person som kan göra mest nytta på Riddarhuset. Där­igenom höjs Riddarhusets anseende betydligt och på sikt upphör Riddar­huset att kallas mossigt och otids­enlig."

Så diskrimineras adelns kvinnor

Riddarhuset har alltid nekat kvinnor att bli så kallade huvudmän för en ätt.

I dag är det den äldsta levande sonen eller huvudmannens bror som ersätter när huvudmannen dör.

Endast barn från faderns sida får söka de flesta av Riddarhusets studiestipendier på 40 miljoner kronor varje år.

Utgifta, adliga döttrar får stå med i adelskalendern så länge de lever, men deras barn får inte stå med.

Reglerna kommer från Riddarhusordningen från år 1866.