Deras son försvann spårlöst ur kistan
Publicerad 2011-04-03
Babyn Ville slarvades bort: ”Säkerheten är usel”
Föräldrarna får inte ta farväl av sin son.
– Vem som helst kan komma in, säkerheten är usel. Jag har fått köra ut folk flera gånger, säger en krematorietekniker.
Drygt 155 000 personer har kremerats vid Råcksta begravningsplats sedan den öppnade 1964.
När Aftonbladet besöker krematoriet kommer vi rakt in till ugnarna innan vi genom att ropa stöter på någon anställd. Dörrarna är olåsta och kontrollen är i stort sett obefintlig.
En krematorietekniker beskriver arbetsplatsen som speciell och tonen kan emellanåt vara rå.
– När man rakar ut resterna ur ugnarna är det ibland delar kvar som inte är färdigbrända, dem kallar man ”köttbullar”.
Kistan efterlyst
Den 4 januari fördes kistan med en död 48-årig man till krematoriet. Allt enligt intagningslistan.
Normalt kremeras kropparna två dagar efter att de har kommit till Råcksta – men det har inte skett i det aktuella fallet.
En dryg vecka innan urnceremonin skulle hållas, den 21 februari, upptäcktes att både kistan och kroppen var borta.
– Vi har hundra kistor, vi går ju inte och räknar kistor varje dag, säger Mats Larsson som är direktör vid kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm.
Nu har han efterlyst kistan i ett mejl till begravningsbyråer och kyrkogårdsförvaltningar över hela landet.
Genom att kontrollera antal förbränningar och ugnsöppningar har man kunnat konstatera att den försvunna kroppen inte har kremerats.
För de anhöriga är det en katastrof.
– Det är ofattbart, det är som att börja om igen på sorgearbetet. Det är så obegripligt att jag vaknar på natten och tänker: har det här verkligen hänt och varför just han? Man grubblar och grubblar över var det har blivit fel någonstans, säger den avlidnes mamma.
Ingen vet i dag var kroppen ligger – om den över huvud taget finns kvar.
Inget kvitto
Enligt mannens mamma och pappa är det inte styrkt att begravningsentreprenören Fonus faktiskt har lämnat kistan på krematoriet.
– De har inget kvitto på att de har lämnat den. Det är Fonus som måste lägga fram papper på när han lämnades, en signatur och ett kvitto. Han finns inte på Råcksta så då kan man ju fråga sig om han verkligen blev lämnad där, säger mamman.
Men enligt Fonus informationschef Bo Forslund kan de bevisa att kistan har körts till krematoriet.
– I vårt interna system har vi registrerat när vi hämtade kistan och när den lämnades på begravningsplatsen, säger Bo Forslund.
Försvinnandet har polisanmälts och en förundersökning om brott mot griftefriden pågår. Polisens utredare har hållit flera förhör. När de besökte krematoriet upptäcktes flera säkerhetsbrister.
Kistor har – fram tills reglerna ändrades den 14 januari – kunnat hämtas utan att kvitteras.
– Det kan ju vara någon begravningsbyrå som har hämtat fel kista och sedan inte kört tillbaka den. Då står den här kistan i något kylrum i länet eller i värsta fall ute i landet, säger Mats Larsson.
Måste få ordning
Begravningsbyråerna har egna passerkort och kan när som helst på dygnet komma och lämna eller hämta kistor. En övervakningskamera filmar intaget men datafilerna skrivs över efter tre veckor.
När en av polisens utredare krävde att få se ett utrymme på krematoriet fick han svaret att det var tomt.
Men polisen stod på sig och när man öppnade upptäcktes två små kistor där inne.
Pontus Oscarsson på polisens utredningsrotel i Västerort anser att kyrkogårdsförvaltningen måste få bättre ordning på krematoriet. Han har samtidigt en klar teori om varför kistan med den döde mannen har försvunnit:
– Det är den mänskliga faktorn, ett slarv som handlar om bristande rutiner.
Esbjörn Ederth är chef för krematoriet och ger en helt annan bild:
– Vi har väldigt bra rutiner här. Vi har fått beröm för att vi har en väldig ordning.
Han vill absolut inte vara med på bild, men visar välvilligt runt överallt.
I ett rum bakom ugnarna står två hinkar – den ena är full med sotiga spikar, skruvar och höftleder.
I den andra hinken ligger metallklamrar från kistor och rester av tandguld och andra små metallbitar från olika avlidna personer.
Allt kommer från kremeringsugnarna och blandas i samma hinkar.
– Det grävs ner på en hemlig plats, säger Esbjörn Ederth.
Mjukisdjuret var kvar
Det är inte första gången en kropp försvinner från kyrkogårdsförvaltningens lokaler. Den 20 april 2009 försvann spädbarnet Ville ur en kista som låg i en olåst lokal intill Bromma kyrka.
Någon hade öppnat kistan och tagit ut barnet, som fortfarande är spårlöst borta. Ett mjukisdjur, ett id-band, byxor och en tröja låg däremot kvar i kistan.
Efter händelsen med det försvunna barnet ställde politikerna i kyrkogårdsnämnden starka krav på kyrkogårdsförvaltningen att höja säkerheten.
Men nu har det alltså hänt igen.
”Tonen ibland otäck”
En krematorietekniker anser att säkerheten vid Råcksta är under all kritik.
– Man har inte alltid koll på aska och de speciella kremeringsbrickor som tilldelas varje avliden. Jag vet en gång när man har förväxlat brickorna från döda kroppar.
Personen som vill vara anonym uppger att det händer en hel del som aldrig kommer fram till den egna ledningen.
– Man har tappat kroppar och tonen vid ugnarna kan ibland vara otäck: ”Kom igen, får jag mer kropp att elda”.
– Det berättas roliga historier och man skämtar om kistorna och de döda kropparna.
När vi konfronterar chefen Esbjörn Ederth med uppgifterna säger han:
– Det kan vara lite flamsigt ibland. Man behöver inte gå omkring och vara gravallvarlig hela tiden. Är vi här inne (i personalrummet) kan vi ju skoja och skämta, men absolut inte när man är där ute.
Ederth uppger att det är viktigt att behandla de avlidna med värdighet och respekt. Han känner inte igen uppgifterna om att det skulle vara en rå jargong, även om han har hört uttrycket ”köttbullar” om rester som inte är förbrända.
– Men det är inget uttryck vi använder här.
Tvingades bära sin döde far
Flera veckor före begravningen fick Madeleine Söderström, 28, chockbeskedet:
Pappas aska var redan spridd.
Som storasyster fick Madeleine ansvaret att ta hand om sin pappas begravning. Men mitt i all sorg kom chockbeskedet med posten. Kyrkogårdsförvaltningen meddelade att pappas aska redan var spridd i en minneslund i Stockholm.
– Jag kände mig jättemisslyckad, de har spridit pappa och vi skulle inte kunna ha en begravning eller gravsten, säger hon.
Rådet: Ta jord i stället
När Madeleine ringde Kyrkogårdsförvaltningen möttes hon först av oförståelse, senare återkom den lokala chefen.
– Hon sa att vi kunde ta jord från stället där de spritt honom och lägga i urnan i stället, säger hon.
Men efter ytterligare några dagar fick familjen ett nytt besked. Nu hade urnan med askan hittats.
Familjen krävde då att få bevis för att det verkligen var rätt urna – men förgäves. I maj i fjol hölls en begravningsceremoni med den urna som hittats.
Gravsättningen har ännu efter ett år inte ägt rum.
”Det är rätt urna”
Kyrkogårdsförvaltningens administrative chef Göran Höglund säger att misstaget orsakades av att man hade glömt kryssa
i att det skulle hållas en begravningsakt med urnan, därför hamnade den på listan över dem som skulle spridas i minneslund. Sedan har man begått ytterligare ett misstag genom att inte ta bort den från listan och därför registrerades den som spridd.
– Urnan stod på hyllan hela tiden, familjen behöver inte oroa sig, det är rätt aska och rätt urna.
Fastnade med kroppen i trappan: Det rann ur näsan
För familjen slutade det hela som en mardröm. Barnen och hustrun hade precis tagit farväl av mannen när begravningsbyrån fastnade med kroppeni trappan.
Hustrun är än i dag mycket besviken på Svärdsjö begravningsbyrå.
– Vi bad särskilt om att vi inte ville vara med när de hämtade honom, för vi hade tagit farväl av honom, säger hon.
– Vi sa också att han var stor och tung.
Huvudet kom neråt
När två personer från byrån började bära ner mannen var hustrun och de fyra döttrarna ute på gården.
– Men det dröjde så länge innan de kom så en av mina döttrar gick in och tittade. Då hade de fastnat i trappan med honom och behövde hjälp.
Tre döttrar gick in, de fick vicka upp båren på högkant så huvudet kom neråt.
– Då läckte det ut blod och kroppsvätska. Det rann från näsa och mun, säger hustrun.
– Det var jättemycket blod i trappen och hela hallen. Jag fick riva bort mattan.
”Inte gjort något fel”
Barnens kläder blev förstörda och alla i familjen var mycket chockade.
– Det sista man kommer ihåg är ju det här. För det blev ju så dramatiskt, säger hustrun.
Begravningsentreprenören klandrades av Sveriges begravningsbyråers förbunds reklamationsnämnd.
Men Mats Norberg på Svärdsjö begravningsbyrå anser inte att hans byrå brustit:
– Vi har gjort så gott vi kan och jag tycker inte vi har gjort på något fel sätt.
Drällde ut mammans aska
Först förväxlade begravningsbyrån urnan.
Sedan drällde de ut stora delar av askan när den hälldes över i en ny.
– Askan efter mamma låg utspridd på en bänk, berättar dottern.
En anhörig hade målat styvmorsvioler på den vita urnan. Det skulle bli ett sista avsked av en älskad mor. Men vid gravsättningen kom askan i fel urna. Begravningsentreprenören Cennerth Gustafsson i Knivsta hade glömt bort den specialmålade urnan.
Slog larm till prästen
Gravsättningen sköts upp, och efter två timmar kom Cennerth Gustafsson tillbaka med askan i rätt urna. Men kvar på arbetsbänken låg en halv deciliter av askan utspridd.
En kyrkvaktmästare gjorde upptäckten efter ceremonin. Han fotograferade bänken innan han slog larm till kyrkoherden. Stoftet samlades ihop och förvarades i en påse i kyrkans vaktmästeri. Efter en tid hölls en ny gravsättning med den utspillda askan.
”Jag beklagar”
– Mamma sa alltid att man känner sig och blir behandlad som en andra klassens medborgare. Ända in i döden och begravningen vill jag tillägga, säger dottern Annelie.
Begravningsentreprenören klandrades senare av Sveriges begravningsbyråers förbunds reklamationsnämnd.
– Jag beklagar djupt att det blev som det blev, säger Cennerth Gustavsson.
Aftonbladet granskar hanteringen av döda
Först försvann kroppen efter ett dött spädbarn. Då lovade Stockholms kommunala kyrkogårdsförvaltning att öka säkerheten vid hanteringen av kistor.
Men nu har det hänt igen – en kista med en 48-årig man är spårlöst försvunnen.
Det här är bara några exempel. Överallt i Sverige sker förväxling av urnor och aska.