Polisen: Hets mot judar svårt att avgöra

Polis och åklagare kan inte se någon stor ökning av misstänkta brott i samband med det senaste årets Palestinademonstrationer.

Men det är oklart hur stort problemet är.

Enligt rikspolischefen är det är svårt att avgöra var gränsen för hets mot folkgrupp går.

Det har varit många demonstrationer mot Israel sedan Hamas storskaliga terrorattack den 7 oktober 2023, och Israels efterföljande krig i Gaza.

Ett parti som reagerat på demonstrationerna är Kristdemokraterna, där man oroar sig för ordningsstörningar, hets mot judar och terrorstöd.

På torsdagen kallades rikspolischef Petra Lundh och riksåklagare Katarina Johansson Welin till justitieutskottet för att ge sin bild av hanteringen av demonstrationerna.

Svår gräns

Enligt Lundh går de flesta demonstrationer lugnt till, och deltagarna håller sig i regel inom vad som är lagligt. Hur många brott som anmälts i samband med demonstrationerna är oklart eftersom nationell statistik saknas.

Men i region Väst, som följt detta noga, har polisen anmält 108 olika händelser, varav 45 redovisats till åklagare och 35 förundersökningar pågår.

– Så det händer saker här. Men just när det gäller hets mot folkgrupp är det svårt. Yttrandefriheten är stark och det här är när man gått över alla gränser, och det kan vara svårt att visa, säger Petra Lundh.

Inte heller hos riksåklagaren (RÅ) noteras någon stor ökning av antalet ärenden som gäller hets mot folkgrupp. Det rör sig om ungefär 20 fler ärenden jämfört med perioden före den sjunde oktober 2023. Åklagare får dock fallet först när det finns en skälig misstänkt.

Inga domar

Även RÅ uppger att det kan vara svåra avvägningar kring vad som är hets mot folkgrupp.

– Man får ju säga en hel del, vi har ju yttrandefrihet och det ska vara en restriktiv tolkning, säger Katarina Johansson Welin.

– Att bara säga något som gäller Israel, det är ju inte hets mot folkgrupp, för det är inte mot gruppen judar.

Ännu finns inga tingsrättsdomar när det gäller hets mot folkgrupp i samband med det senaste årets Palestinademonstrationer. Riksåklagaren tror inte heller att något åtal hunnit väckas.

I demonstrationerna ska även terrorstöd ha uttryckts, Hamasflaggor synts och Hamasledare hyllats, enligt medier.

– Att bara ha en flagga utgör inte hets mot folkgrupp, utan då måste man kombinera det med uttalanden och annat, säger Petra Lundh.

Kan man tillämpa den nya lagen om terrordeltagande?

– Det är nog inte på det sättet att bara för att man har en flagga är det ett deltagande, det måste till mer.