Forskare tveksamma till höga skolresultat

helskärm

Trots coronakrisen blev fler niondeklassare behöriga till gymnasiet i år än förra året.

Men forskarvärlden ställer sig tveksam till förbättringen.

– Man kan slå fast att det inte beror på att ungdomarna lärt sig mer, säger Per Kornhall, oberoende skolexpert.

Förra veckan rapporterade Skolverket att behörigheten till gymnasiet ökade i alla elevgrupper under 2020 jämfört med året före – trots coronaepidemins alla utmaningar.

Bland annat var frånvaron bland både elever och lärare högre än normalt under våren. I april var den samlade frånvaron bland grundskoleeleverna omkring 35 procent högre jämfört med motsvarande period förra året. Under maj var den nära 20 procent högre.

Men niondeklassarnas betyg steg ändå överlag, och ansvariga och politiker välkomnade siffrorna. En av dem var Stockholms skolborgarråd, Isabel Smedberg-Palmqvist (L), som kunde berätta att behörigheten i Järvaområdet hade ökar med hela 10 procentenheter.

"Att resultaten ökat visar att vi är på rätt väg, samtidigt har detta omfattande arbete kring utsatta områden i princip bara påbörjats", skriver hon i ett pressmeddelande.

Bara spekulationer

Per Kornhall anser att slutsatserna som dras är märkliga.

– Det är pinsamt att man tävlar med skolresultat under en pandemi, säger Per Kornhall.

– Sen kommer frågan varför det ser ut som det gör och det är bara spekulationer, säger han och påpekar att lite pekar på att eleverna verkligen har lärt sig mer.

Ola Helenius, forskare vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning, tvivlar på att det är den enda förklaring som ligger bakom förbättringen.

– Det är med orealistiskt att det skulle vara bättre om många elever och lärare är hemma. Och att elever då skulle lära sig mer och få bättre betyg, säger han och pekar på två möjliga förklaringar.

Dels kan det finnas en del långsiktiga trender – att undervisning på skolorna faktiskt blivit bättre, och dels kan det röra sig om att betygbedömningen ändrats.

– I slutändan är det lärarna som sätter betygen. I många ämnen finns det nationella prov som sätter standarden och det är välkänt att de här provresultaten och lärarnas betyg inte helt stämmer överens.

Frånvaro av nationella prov

Lärarna sätter i genomsnitt lite högre betyg än vad de nationella proven visar och under våren har många av de nationella proven varit inställda till följd av pandemin.

Det är även något som Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala Universitet, pekar på.

– En slutsats man skulle kunna dra är att en brist på nationella prov kan leda till att lärarna har ett mindre underlag för att sätta betyg och de inte känner sig så begränsade. Har man inte nationella proven som tyglar blir man kanske mer osäker och snällare, säger han.

Per Kornhall menar att resultaten är förvånande men samtidigt glädjande.

– Den generation som går i skolan under en pandemi ska inte drabbas på så sätt att de inte kan komma in på sina utbildningar. För min del är det lite glädjande att man inte ser något tapp av både undervisning och betygsresultat, säger han.