Renoverade 1800- talsgården – från grunden

Bevarade känslan.

Taket på gården höll på att falla in och hallonbuskar växte inne i huset.

Men Sally och Joakim Torsson ville inte ge upp sitt charmiga 200 år gamla hus på Åland.

I två år renoverade de Södergården – och byggde upp den från grunden med hjälp av gammal byggteknik.

Resultatet är slående vackert. Bara i nödfall har nytt byggmaterial använts — museibyrån höll hela tiden ett vakande öga på arbetet.

Huset ligger i Lemböte by, en mil utanför Mariehamn på Åland. Sedan tre år tillbaka bor Sally Torsson här, med nyblivne maken Joachim och halvårsgamle sonen Algot.

– Det bästa är att det är så lugn och vilsam stämning här. Jag känner mig verkligen hemma, säger Sally.

Jordnära med finess

Åland har många vackra hus, det vet alla som utforskat ön lite närmare. Trävillorna inne i Mariehamn med sina milda pastellfärger är bara ett exempel. Men även äldre gårdar som Lemböte Södergård har sin egen stil – jordnära med finess.

Länge såg det dock ut som om Södergården skulle bli offer för tidens tand. När förre ägaren dog 1967 lämnades den vind för våg. Till slut höll taket på att säcka ihop och i lilla kammaren växte hallonsnåren tätt.

Tills för fem år sedan. Då började det hända saker. Det var Sallys pappa och mamma som tog tag i renoveringen. De anlitade proffs som kan gamla byggtekniker och i två års tid arbetade snickarna med att återskapa boningsbyggnaden. Ett stall har det också blivit, i stället för den fallfärdiga ladugården.

Att det kostar dubbelt så mycket av renovera i stället för att riva och bygga nytt avskräckte inte Sallys föräldrar. Det är alla glada för i dag.

– Vi hyr av mina föräldrar men så småningom ska det bli vårt hus på riktigt, säger Sally.

Specialblandad färg

Museibyrån, motsvarande vårt byggnadskontor, har hela tiden gett tips och idéer för att huset skulle kunna bevaras så intakt som möjligt. Spröjsen på fönstrens underkanter är som originalen och väldigt ovanliga. De vackra färgade glasen i verandan sprider fina ljusprismor på insidan och ytterdörrens klarblå färg sätter extra piff. Färgen har måleriet blandat till särskilt för att passa till gården.

Inuti märks det att byggnaden från början faktiskt är två huskroppar som byggts ihop, fast i olika höjd. Nivåskillnaderna gör att det är trappsteg på flera ställen.

Riktigt häftigt är också taket i köket som är mörkbrunt. Röken från den stora, vitmenade köksspisen färgade taket brunt när skogshuggarna lagade mat för länge sedan. De eldade med tjära.

– Vi har också återanvänt många av möblerna som fanns kvar efter förre ägaren. Flera soffor, till exempel, har vi klätt om. Men badrummet är helt nytt eftersom det inte fanns något badrum i huset förut, säger Sally.

Anna Björne