Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Brynolf

”Palme gav Sverige en röst i världen”

Publicerad 2014-06-25

Han har precis hållit tal på en parkeringsplats.

Nu är språkröret Gustav Fridolin­ beredd att axla ­ansvar som minister.

- Jag vill göra jobbet. Men jag är inte speciellt intresserad av visitkorten, säger ­han.

Gustav Fridolin, 31, med rödlätt hår, gröna ögon, gossaktigt utseende och rykte som politiskt under­barn talar på en parkeringsplats i barndomens Vittsjö, Hässle­holms kommun, Skåne. Ett par hundra personer lyssnar.

Det blåser från sjön bakom ­scenen där en racerbåt drar en vattenskidåkare fram och tillbaka.­

Fridolin talar i 30 minuter utan manus. Sedan kommer människor fram för att hälsa, prata, skaka hand, och sedan tar Fridolin med Aftonbladet på en promenad genom byn.

- Det är härligt att vara hemma!

Längtar du tillbaka hit?

- Ja, det gör jag.

Det låter som du koketterar tycker jag.

- Jaså? Det är något speciellt med Skåne. Varje gång man kliver av tåget och folk snackar skånska omkring en. Charlie (dottern) är tre och säger ”tjeeka” (stockholmska för käka) och, ha ha, då funderar man: Är det inte dags att vända hem nu?

Vuxit upp utan sin pappa

Du pratar ofta om Vittsjö och din mamma och morfar men aldrig om pappa. Du växte upp utan honom. Hur har det ­påverkat dig?

- Det vet jag inte. De som påverkat mig är ju de som varit där. Den möjlighet jag haft att växa upp med mormor och morfar. Att bo i en liten by med den trygghet det innebar när mamma blev sjuk.

Har du aldrig saknat en pappa?

- Nää, så tänker jag inte. Frågan utgår från en idé om att det normala är en mamma och en pappa och 2,5 barn. Många familjer ser inte ut så. Min gjorde det inte. Morfar hade butiken här nere och mamma var säljare på Nordfalks i många år innan hon blev sjuk.

Vad sålde hon?

- Kryddor. Morsan var med och introducerade tacotrenden i Sverige.

Din morfar kom från fattiga förhållanden.

- Han växte upp med nio syskon i Glimminge som ligger tre mil härifrån, åt Broby till, ­mellan Broby och Knisslinge. En ­liten dragig stuga där man sov skavfötters. Hans far var järnvägsbromsare.

Vilket år?

- Morfar föddes 1922. När han var nio och gick hem från skolan kallade några av de äldre killarna honom fattigunge. Så sa de: fosterglött. Det hade han svårt att förstå. Vänta, här måste jag hälsa.

En man kliver av sin cykel och skakar hand med Fridolin. Det är hans gamla klassföreståndare.

- Då frågade han sin mor varför de hade sagt så. Den ­natten berättade hon att hans riktiga far hade emigrerat till Amerika och lämnat honom med ­sina föräldrar.

Hur var det möjligt för din morfar att starta en herr­ekipering?

- Morfar kommer hem en jul och säger: Jag ska bli ekiperare. En av systrarna tittar på honom och säger: Men vi jobbar ju inte med kläder. Det var skillnaden mellan den tid då man föddes till den man var och den tid där man bestämde sig för vad man ville vara. Det var den fantastiska ­resan som hans generation ­kunde göra.

Vad gjorde den möjlig?

- En enorm samhällsomvandling. Man byggde upp trygghetssystem som gjorde att människor vågade.

Det finns ett annat ord för det.

- Välfärd.

Tillväxt.

- Utveckling.

Tillväxt.

- Ja, utveckling.

Titta här. (Vi står utanför morfaderns klädaffär. Jag vecklar ut ett A3-papper med en linje som först är rak och sedan stiger rakt upp i nästan 90 graders vinkel.)

- Det är den ekonomiska ­kurvan för världen!

Det är den ekonomiska utvecklingen i Sverige från 1620 till 2012. Den raka linjen är bondesamhället där det var nöd vartannat år och tillväxt vartannat. De var helt ­beroende av vädret.

- Och där är industrialiseringen. (Pekar på kurvan som går uppåt.)

Du representerar ett parti som vill ha en ekonomi utan tillväxt.

- Nej.

Jo.

- Nej. Vi vill ha en hållbar ­ekonomi som inte bygger på tillväxt.

Vad är skillnaden?

- Det är en rätt avgörande skillnad. Ser man till tillväxtens innehåll eller ser man bara till kurvan som pekar uppåt?

Det finns väl ingen som säger att vi ska tillåta vad som helst bara det blir tillväxt.

- Men argumenten för att fortsätta att förbruka natur­resurser för våra barn är ju att det ger tillväxt här och nu. Man måste väga det mot...

En dam kommer ut ur klädhandeln med en galge som det står Fridolins på. En kund vill köpa galgen. ”Den kan väl kosta en 25 kronor”, säger damen. ”Det tycker jag ni kan ta”, säger Gustav Fridolin.

- ...dels väga det mot andra jobb som ekoturism eller jordbruk, dels...

Vad ni skriver är...

- ...hållbar ekonomi som inte är beroende av tillväxt.

Men alla samhällen är ­beroende av tillväxt. Om du ­inte har tillväxt får du ett ­samhälle som 1600-talets.

- Nej, välståndet har inneburit en fantastisk utveckling för människor. Men det har också inneburit att vi har byggt upp en miljöskuld i form av klimatutsläpp och förbrukade naturresurser. Därför är frågan: Från den punkt vi är i dag, hur mäter vi god ekonomisk utveckling? Mäter vi hur människor mår, hur vi förbrukar naturresurser?

Det är marknadsdag i Vittsjö och mycket folk ute. En kvinna kommer fram och hälsar på Fridolin.­

Så miljöpartiet är ett parti som vill ha tillväxt?

- Ja, vi vill ha ekonomisk ­utveckling.

Tillväxt.

- Ja, tillväxt är ett mått på ekonomisk utveckling. Vi måste justera de mått vi haft. Det är väldigt lätt att säga att vi måste ta klimathotet på allvar. Men man måste också inse att det finns tillfällen...

En kvinna vill ha Fridolins signatur i hans bok om morfadern. Hon sträcker fram boken. Fridolin skriver.

Påminner om Olof Palme

Ditt sätt att uttrycka dig påminner ibland om Olof Palme. Du skriver i debattartiklar om knattelag och kaffekokande i hembygdsgårdar. Palme ­talade om byggfuttar, vi ses på torgen och sådant. Är han en idol för dig?

- I vart fall en förebild i hur han gav Sverige en röst i världen och lyckades med att få politiken att handla om hur samhället ska se ut om fem och tio år.

Din levnadsberättelse kan ­påminna om Barack Obamas. Uppväxt med morföräldrarna. Ung och brådmogen. Mål­medveten från unga år.

- Jaha? Ha ha ha!

Karriäristisk kan man också säga.

- Obama höll på med community organizing. Det är inspirerande. Att organisera sitt lokalsamhälle för att förändra det.

Jag talade med Obamas mentor­ i Chicago. Han var över­tygad om att Obama ­redan som ung ville bli president. Unga radikaler super och knullar runt, men inte Obama. Han drack en öl och gick hem. ­Ingen fläck skulle fastna på honom.

- He he he.

Är du också sådan?

- He he he! Jag är rädd att om du skulle fråga om min ungdom i Vittsjö så skulle du hitta personer som kan berätta ett och ­annat, he he he.

En man stoppar Fridolin för att ge honom en bok. Mannen hämtar boken i bakluckan på en Saab.

”Jag vill göra jobbet”

När bestämde du dig för att du vill bli minister?

- En självklar följd av att vara språkrör är att man måste vara ­beredd att axla ett ministeransvar.

Det låter på dig som det är ett offer. Du vill väl bli minister?

- Jag vill göra jobbet. Jag är ­inte speciellt intresserad av vare­ sig visitkorten eller de ­inskränkningar i livet som en ministerroll eller språkrörsroll innebär.

Du ägnar väl inte en stor del av din vakna tid åt att sträva efter något som du egentligen inte vill?

- Jag vill att min dotter ska börja­ i en bra skola. Just nu känns det som om mina grannar och jag ­talar om hur kan vi välja en bra skola. Hur ska vi välja rätt lott i den där tombolan? Jag vill att min dotter ska vara trygg i att hon kommer i en bra skola och jag är beredd att jobba för det.

En man kommer fram för att hälsa. Han är ordförande i ­Rotary i Vittsjö. Han vill berätta­ att flyktingmottagandet fungerar mycket bra. Fridolin lyssnar. Han säger att han är stolt över Vittsjö.

ANNONS