Hotet från Ryssland dominerar toppmöte
Få ifrågasätter längre Natos existens
Det är inte många år sedan det ifrågasattes om militäralliansen Nato verkligen behövdes.
När Nato-toppmötet i Wales inleds i morgon handlar det snarare om vilka av världens alla kriser organisationen ska försöka lösa.
Det känns som världen drabbats av kaos och vanvett.
Normalt pågår det runt 35 väpnade konflikter i världen. Någon stor förändring på den punkten har inte skett. Skillnaden är att ovanligt många av dem pågår i Europa och dess grannskap. Det bidrar till känslan hos oss av att det smäller överallt i vår omgivning.
Särskilt det faktum att det pågår ett krig bara två timmars flygresa från Sverige, blåser under känslan av otrygghet.
En total förvandling jämfört med läget efter murens fall 1989. En tid efter det undrade många om Nato ens hade något existensberättigande när kampen om världsherravälde mellan USA och Sovjetunionen inte längre existerade.
Natos svar blev att i ökad utsträckning ägna sig åt internationella insatser utanför sitt eget geografiska kärnområde. En sådan blev den långvariga insatsen att försöka besegra talibanerna och skapa fred i Afghanistan.
Fortfarande vid det förra Nato-mötet i Chicago för två år sedan fanns inga verkligt svarta moln vid horisonten.
Det var då det.
När toppmötet med Obama, Merkel och ett 60-tal andra världsledare inleds på resorten Celtic Manor i Newport i Wales på torsdag är de brännande frågorna så många att tiden inte räcker till.
Dominerar gör konflikten med Ryssland om Ukraina. Ett antal av Nato östliga medlemmar är oroliga för att Ukraina bara är starten på ett nytt ryskt försök att dominera sina grannar. Hur ska Putins stoppas?
Att han inför toppmötet säger "jag kan ta Kiev på två veckor om jag vill" är en fingervisning om att han inte räds Nato.
Nato är inte i krig med Ryssland men det höjs alltfler röster för att militäralliansen måste agera kraftfullare för att stoppa Putin innan han går för långt. Länder som Polen vill att Nato permanent ska stationera trupper invid gränsen mot Ryssland.
Flera tunga amerikanska senatorer kräver att Nato ska skicka vapen till regeringen i Ukraina för att hjälpa dem försvara sig mot Rysslands invasion.
På toppmötet ska beslut fattas om en ny snabbinsatsstyrka som kan sättas in på 48 timmar. En klar varning till Putin.
Bit för bit trappas konflikten upp och det finns nog ingen i dag som kan säga var det slutar. Även om USA:s och EU:s linje fortfarande är att de inte tänker agera militärt för att hjälpa Ukraina.
Islamiska statens framfart i Irak och Syrien står också högt upp på dagordningen. Det anses bara vara en tidfråga innan president Obama ger klartecken till bombningar av IS även i Syrien. Därmed riskerar även övriga Nato att dras in.
Skälet till att Obama och länder som Storbritannien och Frankrike bytt fot är att konflikten i Syrien i och med IS bildande av en islamistisk stat blivit ett hot även mot västvärlden. IS ses till och med som ett större hot än al-Qaida gjorde efter terrordåden i USA 2001. Inte minst eftersom organisationen har flera tusen europeiska medborgare i sina led. Fanatiska personer med pass som gör att de fritt kan röra sig inom EU. Det ökat kraftigt risken för terrordåd.
Men frågan är hur Nato ska kunna ingripa mot IS utan att dras in i ett långt och blodigt inbördeskrig.
Natos av FN sanktionerade luftkrig mot Libyen ansågs som en avgränsad och mycket lyckad insats. Men följdverkningarna av att Gaddafi störtades har blivit kaos och nya stridigheter. Libyen uppvisar alla tecken på att bli en ny skurkstat där radikala islamister har en stark position.
Det faktum att Obama signalerat att USA inte längre tänker ikläda sig rollen som världspolis gör att Europa tvingas göra mer. Både ekonomiskt och i form av militära insatser.
Ett antal länder inom Nato har långt kvar innan de uppfyller åtagandet att spendera minst två procent av sin BNP på försvaret. Trycket på dem ökar att satsa mer pengar.
I dag är det inte längre någon som ifrågasätter Natos roll.