Uppmaningen: öka tempot om klimatmål ska nås

Klimatarbetet går alldeles för långsamt, konstaterar Klimatpolitiska rådet – ännu en gång.

Om Sverige ska nå klimatmålen till 2045 måste alla dra åt samma håll – politiker, myndigheter och näringsliv.

– Det går för långsamt just för att vi saknar de här systemövergripande åtgärderna, säger Johan Kuylenstierna, ordförande för Klimatpolitiska rådet.

– Det är inte bristen på enskilda politiska åtgärder som är orsaken, för där gör man mycket. Men nu ska de sista två tredjedelarna (av utsläppen) bort till 2045, och då krävs en mycket mer samlad strategi i olika sektorer.

En gång om året presenterar Klimatpolitiska rådet sin utvärdering av regeringens samlade klimatpolitik. I årets rapport konstateras att det finns goda förutsättningar för Sverige att nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 – men precis som i resten av världen behöver klimatomställningen gå snabbare och utsläppen minska.

– Klimatomställningen har uppnått styrfart. Men vi når inte målen med nuvarande politik. Det går för långsamt, säger Kuylenstierna.

Rysslands invasion av Ukraina understryker enligt rådet behovet av att avveckla beroendet av fossil energi.

Bättre samordning

Fyra nyckelområden med utmaningar pekas ut: elektrifiering, energieffektivisering, biobränslen/biomassa och inlagring av koldioxid.

– Alla de här områdena har lösningar, men de är komplexa.

Alltså typexempel på områden där det behövs systemövergripande åtgärder, enligt rådet. Kuylenstierna är fullt medveten om att partierna har olika synpunkter på hur lösningarna ska se ut, men han påminner om att sju riksdagspartier står bakom klimatmålen, som riksdagen har beslutat om.

– Så även om partierna inte är överens om verktygen, så är de faktiskt överens om klimatmålen. Det är därför vi riktar våra rekommendationer till en framtida regering – oavsett vilken regering vi har så har den ett ansvar för att accelerera klimatarbetet, säger han.

Den regering som tillträder efter höstens val ska ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan för kommande mandatperiod. Efter den nuvarande planen återstår bara sex handlingsplaner innan Sverige ska ha nått noll nettoutsläpp av växthusgaser.

Pausad reduktionsplikt

För att nå klimatmålen måste utsläppen från transporter och industri minska. Ofta lyfts reduktionsplikten fram som en effektiv och viktig åtgärd. Den innebär att allt mer biobränsle blandas in i bensin och diesel för att få ned utsläppen.

I regeringens stödpaket i veckan var beskedet att frysa reduktionsplikten, sänka skatten på drivmedel och ge en tusenlapp till alla som äger en bil.

– Jag har en viss respekt för att man vidtar åtgärder när det är en så här extrem situation, säger Kuylenstierna, som också kan förstå att politiker tillfälligt sänker skatten.

– Det vi ser som allvarligt är att man pausar reduktionsplikten, för det är den typ av långsiktighet som näringslivet vill ha för att investera i produktion av biobränslen, säger han.

Med stigande bränslepriser har krav kommit från flera partier att backa från reduktionsplikten.

– Då får de partierna förklara hur de i stället vill nå målen till 2030. De står ju faktiskt bakom målen.

Målet som riksdagen har beslutat är att transportsektorn ska ha minskat utsläppen med 70 procent till 2030, jämfört med 2010.

Minister håller med

För att snabba på omställningen måste politiken se till att hela statsförvaltningen rör sig i samma riktning. Rådet pekar på behovet av förbättrad styrning av statliga myndigheter och bättre samordning mellan olika politikområden och beslutsnivåer.

Regeringen är överens med Klimatpolitiska rådet om att takten i klimatomställningen måste öka, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) efter det att hon tagit emot rapporten.

– Det är ett brett ansvar som gäller hela samhället, säger hon.

Enligt Strandhäll fokuserar regeringen nu mycket på att de stora utsläpparna ska ställa om, det vill säga transportsektorn och industrin. Till exempel genom att stimulera fortsatta tekniksprång, så att klimatmålen kan nås snabbare.

– Nu gäller det att plocka de lågt hängande frukterna, där det också finns investeringsvilja, säger Strandhäll.

Hon gillar att rådet lyfter energieffektivisering som en effektiv klimatåtgärd.

– Det är något som har betytt mycket för Sverige historiskt. Vi har varit duktiga på energieffektivisering, säger hon.