”Han borde få priset”
Publicerad 2013-10-09
Snart står det klart vem som får årets Nobelpris i kemi.
För kemiprofessor Anders Hagfeldt är valet lätt:
– Michael Grätzel. Han borde ligga bra till, säger han till Aftonbladet.
Klockan 11.45 i dag annonserar Kungliga vetenskapsakademien vem eller vilka som är årets nobelpristagare i kemi.
Vill inte spekulera öppet
En av dem som är med och tar beslutet under förmiddagen är Sara Snogerup Linse, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademien.
– Vi ska in på ett möte och ta beslutet snart. Det är klart jag vet vad jag tycker, men mer kommer jag inte säga innan presskonferensen, säger hon till Aftonbladet.
Många kemiforskare Aftonbladet pratar med vill inte spekulera öppet om vem det kan bli, eller vem som borde få priset.
För Anders Hagfeldt, professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet, kommer ett namn spontant: tyska kemisten Michael Grätzel, verksam i Schweiz.
Enkla solceller
– Han borde ligga bra till. Han har diskuterats som kandidat, inte bara inom vårt forskningsområde utan inom hela kemin och han skulle vara värd det, säger Hagfeldt.
Grätzel har jobbat med litiumbatterier och vätgasgenerering, men är främst känd för att ha utvecklat ett nytt koncept för solceller.
– Han har härmat växternas fotosyntes och tagit fram en teknik som gör det möjligt att göra enkla och billiga solceller. Det är viktigt med solenergi, när det kommer till förnyelsebar energi och klimatfrågor.
– Solceller man köper nu baseras på kisel. Nu är det plötsligt möjligt för gymnasieelever att tillverka solceller på labet, utan tunga anläggningar med vakuum.
Avslöjande om elektroners energier
Roland Lindh, professor i teoretisk kemi vid Uppsala universitet, anser att ett annat område förtjänar uppmärksamhet: strålningslös relaxation.
När kemister studerar molekyler gör de det genom att lysa på dem, och studera det reflekterande ljusspektrat som uppstår. Strålningslös relaxation handlar om att elektroner, när de blir belysta, kan ta sig från ett energitillstånd till ett annat utan att ge ifrån sig ljus.
– För tjugo år sedan trodde man inte fenomenet existerade. Det här är fundamentalt för vår förståelse av hur energisystem kan göra sig av med energi utan att släppa ifrån sig strålning.
Finns i solkrämer
Praktiskt används vissa molekyler med egenskaperna i solskyddskrämer.
– Molekylerna kan absorbera solstrålning om och om igen utan att själva skicka ifrån sig ljus, som är skadligt för DNA.
Lindh uppger att i det här fallet uppstår samma dilemma som när foskningen kring Higgs partikel prisades i går: teoretikerna som räknat fram modellen fick priset, medan de som kunde bevisa dess existens gick lottlösa.
– Här har vi några som på 60- 70-talen kom fram till att så här borde det se ut, och senare kom experiment som visade på att fenomenet exísterade.
Potentiella namn inom området är enligt Roland Lindh bland andra egyptisk-amerikanske forskaren Ahmed Zewali.
Svenska kandidater
Men om Lindh spekulerar om mer troliga kandidater handlar det om tillämpningar inom nanokemiområdet.
– Det är väldigt många grupper verksamma över världen som är framgångsrika. Ett exempel är Samuelson i Lund som är väldigt duktig.
Professor Lars Samuelson har tagit fram nya, väldigt energieffektiva, lampor.
Inom kemisk grundforskning tar Anders Hagfeldt upp ännu en potentiell svensk kandidat, professor Per Siegbahn.
– Den modell han gjort för att beskriva hur växter gör syrgas skulle kunna vara så stort.
Hur viktigt är ett nobelpris?
– Det är jätteviktigt. Det är fascinerande hur stort genomslag det har internationellt. Nobelpriset är klart nummer ett. Det är det finaste man kan få som forskare. Det kan också göra att ett visst forskningsområde får större uppmärksamhet och mer resurser.
Sveriges Radio Vetenskapsradions Lena Nordlund anser att svensken Svante Pääbo borde få priset.
– Han har blivit en mästare på att analysera urgammalt DNA från våra släktingar, framför allt från neanderthalare, skriver hon på SR:s hemsida.