Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Bröderna Lundin svarar på kritiken

Publicerad 2012-03-18

Aftonbladet har i en lång reportageserie granskat Lundin Oil och deras verksamhet.

I dag skriver bröderna Lundin om granskningen på DN Debatt.

– De anklagelser som Aftonbladet och vissa andra riktat mot oss är helt enkelt ogrundade och orättvisa, skriver Ian och Lukas Lundin.

Bröderna Lundin, söner till företagets grundare Adolf H Lundin, skriver i debattartikeln att de förstår vikten av medial granskning.

– Vi är öppna för kritik, och det är möjligt att vi har begått misstag under årens lopp.

De skriver att de gärna medger att en central del av Aftonbladets uppgifter är korrekta, när det gäller att företag inom Lundin Oil verkar i länder utan demokratiska system.

– Man kan till och med kalla en hel del av dem för diktaturer. Det är dock inget vi någonsin kommer att be om ursäkt för, tvärtom.

Välkomnar förundersökningen

Ian och Lukas Lundin anser att företagets verksamhet är en del av en utvecklingsprocess för människorna i Etiopien, Sudan och Demokratiska Republiken Kongo.

– Vi har självklart mött svåra situationer, som vi gjorde i Sudan då Lundin Petroleum var verksamt där, men hellre än att överge regionen har vi alltid framhärdat och samverkat med de samhällen i vilka vi verkar för att förbättra situationen, varvid vi har insisterat på fredliga lösningar för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet.

De skriver också att de är medvetna om den internationella åklagarkammarens förundersökning.

– Vi välkomnar en sådan undersökning. Hittills har vi själva, eller andra anställda inom Lundingruppen, inte blivit kallade till några förhör eller intervjuer – men ser fram emot att samarbeta fullt ut om vi blir tillfrågade att göra så.

Lundins program i Sudan

Här är projekten som enligt Lundin ­Petro­leum ingick i företagets utvecklings- och humanitära program 2001–2002 i södra ­Sudan.

Huvudmålen var, ­enligt Lundin Petro­leum att:

... bidra till att förbättra hälsa, hygien, undervisning och livskvalitet för de då­varande och framtida invånarna i området för verksamheten, Block 5 A, Unity State.

... bidra till ekonomisk och ­social utveckling i området.

... bidra till vänliga förbindelser mellan företaget och invånarna.

2001 startades främst färskvatten och hälsoprojekt i Block 5 A i Unity State och sedan 2002 även i Rubkona/Bentiu-området.

Källa: Lundin Petroleums egna uppgifter

Lundins kritiserade affärer

Lundin i Etiopien

Lundingruppens bolag Africa Oil har flera kontrakt med den etiopiska regeringen om att söka efter olja och gas i Ogaden. Där bor främst människor av somalisk etnicitet som sedan många år kämpar för självständighet. Media och NGO:er tillåts inte besöka området.

Lundin i Iran

När Lundin Oil blev Lundin Petroleum 2002 fanns två tillgångar kvar i företaget: oljefält i Sudan och Iran. Verksamheten avbröts när man inte fann varken olja eller gas.

Lundin i Libyen

Oljefälten i En Naga North och West är bland de största fynden i företagsgruppens historia.

Lundin i Somalia

Lundinbolaget Africa Oil har tillstånd att leta olja i två områden i Puntland. Kritik har riktats mot avtalet eftersom att det skrevs under av Puntlands regering och parlament utan godkännande av den somaliska regeringen.

Lundin i Sudan

1997 började Lundin Oil leta olja i Block 5 A i södra Sudan. Landet befann sig i inbördeskrig och det är verksamheten där som Internationella åklagarkammaren utreder.

Lundin i Syrien

Tanganyika Oil, som ingick i Lundingruppen, såldes för 2,1 miljarder dollar till det kinesiska företaget Sinopec 2008. Lundingruppen beskriver transaktionen som en av de tre största i företagsgruppens historia.

Lundin i Demokratiska republiken Kongo

Sedan 1997 har Lundin varit aktiva i Tenke Fungurume, ett gigantiskt gruvprojekt i den Demokratiska Republiken Kongo (DRC), som kritiserats hårt av människorättsorganisationer.

Lundin i Eritrea

Genom bolaget NGEx Resources Limited har Lundin Group tillstånd av Eritreas regering att bryta guld, koppar, pottaska och andra mineraler. Landet styrs av president Isaias Afewerki som sedan självständigheten 1993 inte tillåtit ett enda demokratiskt val.

KULTUR: Vidrigheterna bakom
konstbråket