Räddad ur isgapet
Publicerad 2013-04-08
Magnus, 46, hörde skrik från sjön – drog upp Simeon, 69, ur vattnet
Simeon Spasenoski, 69, var ute på sjön för att fiska när isen plötsligt brast.
Efter att förgäves ha kämpat i det iskalla vattnet var han beredd att ge upp.
– Då fick jag syn på Magnus, på väg mot mig. Det gav mig ny styrka.
Männen kände inte varandra sedan tidigare – nu har de ett band för livet.
Klockan var halv två i förrgår eftermiddag.
Simeon Spasenoski hade precis pratat med sin fru och sagt att han fiskat färdigt ute på isen på Östra Öresjön utanför västgötska Skene för dagen. Han tog på sig sin ryggsäck och började gå in mot stranden.
– Då öppnade sig en spricka i isen och jag föll ner i det kalla vattnet. Jag försökte ta mig upp, men det gick åt helvete.
Gav upp hoppet
Ryggsäcken och de blöta kläderna drog ner honom.
Han säger att han kämpade och kämpade för att hålla sig över ytan, men började ge upp hoppet om att klara sig.
– Jag tänkte att jag är 69 år och har haft ett bra liv. Men så tänkte jag på min son, och min fru, och började skrika.
Han kan inte förklara varför, men det första han skrek var:
– Mamma, hjälp mig! Hjälp! Hjälp!
Simeon Spasenoskis mamma är död sedan många år tillbaka.
Rusade mot vaken
Magnus Abrahamsson, 46, hade tillsammans med sina syskon firat mammans födelsedag. Solen värmde, och de bestämde sig för att göra en utflykt för att grilla korv vid Slättenabbens badplats, strax söder om Skene.
– Vi hade tänt elden och skulle precis börja grilla när vi hörde ett rop på hjälp ute från sjön.
Magnus berättar att han agerade instinktivt.
Han sprang ut på isen, och krängde av sig jackan.
– Jag tänkte att jag skulle kasta fram ena ärmen till honom för att inte gå för nära kanten där han låg, ett par hundra meter ut från stranden.
– Men isen kändes stark och jag kunde gå ända fram till vaken och fick tag på hans hand och drog upp honom.
Tillsammans med sin bror hjälpte han Simeon in till stranden, där han fick värma sig framför elden i väntan på ambulansen.
– Och min syster som var med är sjuksköterska, så hon höll koll på honom.
Simeon fördes till sjukhus, men förutom lite skrapsår och svullna fingrar var det ingen fara med honom och han kunde åka hem till sin familj.
”En ren slump”
Slättenabbens badplats ligger avskilt. Det är långt till närmast bebodda hus och under vinterhalvåret är det knappt några människor i rörelse.
– Det var en ren slump att vi åkte just dit och var där just då, säger Magnus Abrahamsson.
Simeon Spasenoski tror inte på slumpen.
– Det var ett mirakel. Jag har aldrig trott på mirakel innan, men nu har jag upplevt det. Jag är så glad! I dag är min nya födelsedag. Mitt liv har börjat om – från och med nu.
– Och jag har Magnus och hans familj att tacka för det livet.