Han vågar trotsa Europas sista diktator
I fängelset fick han inte prata med någon av medfångarna.
Han straffades med besöks- och matförbud.
Ändå fortsätter fredsprisnominerade Ales Bjaljatski att trotsa Europas sista diktator.
De spår fängelsevistelsen satte i honom syns inte på utsidan. Ales Bjaljatski ser i sitt kritvita men välfriserade hår och mörka kostym ut som en distingerad gentleman. Smärt och välmående.
Men på nätterna kommer mardrömmarna. Han återupplever de 1 052 dagarna i vitryskt fängelse.
– Jag brukar vakna med ett ryck, berättar han. Sedan tar det några sekunder innan jag fattar att jag numera är fri. Då drar jag en lättnadens suck.
Han släpptes i somras och är nu på besök i Stockholm där han bland annat träffat utrikesminister Margot Wallström.
– Sådana möten är jätteviktiga, säger han och snurrar rytmiskt på vattenglaset. De visar att Sverige stödjer kampen för mänskliga rättigheter i Vitryssland.
Prövning
Ales leder organisationen Vjasna som hjälper politiska fångar i Vitryssland. 2011 tröttnade diktatorn Alexander Lukasjenko på deras verksamhet. Som förbjuden organisation fick Vjasna inte har några bankkonton i Vitryssland. De hade därför konton i bland annat Polen och Litauen dit biståndspengar från utländska givare gick. Regimen hävdade att pengarna var Ales personliga inkomster och att han försökte smita från skatt.
Rättegången som följde var rent politisk. Ales dömdes till 4,5 års fängelse för skattesmitning. Tiden i fängelset var en prövning. Han satt med vanliga kriminella men var förbjuden att tala med någon. Medfångarna löd under samma förbud. Den som sa ett ord till Ales förflyttades omedelbart till en annan avdelning.
– Att inte få ha någon mänsklig kontakt var ett sätt att försöka knäcka mig, berättar han. Men människan besitter en inre styrka som man inte alltid vet finns.
Förbud
Regimen försökte också trakassera Ales Bjaljatski med ständiga bestraffningar. Hans fru skickade ett par skor till honom. Enligt fängelseledningen var de i ett utförande som bröt mot reglementet. Ales bestraffades genom att inte få ta emot matpaket utifrån. En livsnödvändighet i ett land där fängelsematen är usel och har stor brist på näring och vitaminer.
Förbud mot att ta emot besök av hustrun var ett annat straff för påhittade förseelser.
Flera gånger under fängelsetiden försökte regimen få honom att skriva på en nådeansökan.
– Skriv på så blir du fri, sa de. Annars får du sitta kvar i fängelset. Om jag skrivit på hade det inneburit ett indirekt erkännande av min skuld. Därför vägrade jag.
Sex dagar i veckan arbetade Ales i fängelset med att packa kläder. För det fick han cirka 25 kronor i lön per månad. Sen drogs 15 kronor av för mat och fängelsekläder. Han skrattar när han berättar om summorna.
Isoleringscell
Att han ändå släpptes i förtid tackar han det internationella trycket för. En rad ambassader begärde regelbundet att få besöka honom i fängelset. Ett besök från Vatikanen var det enda som tilläts och räddade honom förmodligen från en isoleringscell.
– Jag tror att Lukasjenko vill förbättra relationerna med västvärlden. Han behöver krediter och investeringar. Genom att visa god vilja i småsaker försöker han få väst att lätta på isoleringen av Vitryssland utan att för den skull tvingas ändra det repressiva systemet i grunden.
Ales Bjaljatski har flera gånger blivit belönad med internationella priser för sin kamp för demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland, senast Vaclav Havel-priset. Han har också varit nominerad till Nobel fredpris flera gånger och funnits med på den "finallista" ur vilken Nobelkommittén valt pristagare. I år tillhörde han de tippade vinnarna men fick inget pris.
Öppna sig
– Bara att vara nominerad är till stor hjälp i mitt arbete och för kampen i Vitryssland. Jag inser att det inte är lätt att få ett sånt pris.
Sedan hans släpptes för fyra månader sedan har Ales återupptagit sitt arbete med att stötta politiska fångar. Än så länge låter regimen honom hållas.
Rysslands uppträdande i Ukraina har fått Lukasjenko att tänka över sin egen situation. Han inser att han själv skulle kunna råka ut för en liknande behandling av Vladimir Putin. Senaste tiden har Vitryssland varit helt beorende av relationen med Ryssland. Nu försöker Lukasjenko öppna fler dörrar mot omvärlden.
– Läget i Ukraina har haft mycket stor påverkan på Vitryssland, säger Ales Bjaljatski. Nu hänger allt på den vidare utvecklingen. Lyckas man med reformer i Kiev så kan det skynda på processen mot demokrati även i Vitryssland. Lyckas man inte kan det bli bakslag även hos oss.
Lukasjenko har suttit som diktator sedan Vitryssland blev självständigt 1991. Han är därmed Europas både längst sittande diktatur just nu och den ende envåldshärskaren som finns kvar.