Svininfluensan – var det bluff?

helskärm

Svarta rubriker om kaos, skräck och död har förbytts i tystnad. Svininfluensan drog hastigt förbi och lämnade en miljardnota efter sig.

Var insatserna befogade? Eller var hotet tvärt om överdrivet?

Nu väntar eftertankens och utvärderingarnas tid.

– Det har hörts en hel del röster om att detta var en falsk pandemi. Men när besluten fattades tror jag att besluten var adekvata och baserade på den kunskap som fanns vid det tillfället, säger professor Karl Ekdahl, avdelningschef på den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC).

Vid den här tiden för ett år sedan hade ett influensavirus börjat sprida sig i all tysthet i Mexiko, möjligen också på andra håll i Nordamerika. Det hade lånat genetiskt material från olika influensastammar, det var tidigare okänt och det hade utvecklat förmågan att sprida sig från människa till människa.

Stängda skolor

I april upptäcktes viruset i USA, när rutinprover på sjuka barn i Kalifornien gav märkliga resultat i laboratorieanalyserna. USA:s smittskyddsmyndighet CDC slog larm till Världshälsoorganisationen (WHO). Sedan gick det fort. Myndigheterna i Mexiko talade snart om hundratals dödsfall. Skolor, restauranger och teatrar stängdes. Bilder på människor i munskydd spreds över världen under rubriker om attackerande dödsvirus.

Den 11 juni 2009 klassade WHO, med chefen Margaret Chan i spetsen, spridningen av det då världsbekanta viruset som en pandemi. Vid det laget stod det visserligen klart att influensan för de allra flesta smittade gav milda symtom, eller inga alls. Samtidigt var spridningen omfattande och viruset kunde ge svår lunginflammation och systemkollaps hos vissa personer. Barn och unga var i riskzonen för allvarlig sjukdom och död, vilket inte är fallet vid vanlig influensa.

Långa köer

I efterhand har WHO fått massiv kritik för sitt agerande. "En av världens största medicinska skandaler", har exempelvis den tyske Europarådsparlamentarikern Wolfgang Wodarg kallat pandemibeslutet. Han och flera med honom anklagar läkemedelsjättarna för att i eget vinstsyfte, via WHO, ha drivit världens regeringar att agera i onödan.

WHO försvarar sig, och säger sig handla med folkhälsan för ögonen och ingenting annat.

Sverige fick sitt första fall av smitta i början av maj och det första dödsfallet i slutet av augusti. Smittskyddsinstitutet spådde att cirka 50 personer skulle dö om ingen vaccinerades.

I oktober kom de första eftertraktade vaccinleveranserna, men efterfrågan var långt större än tillgången och de första veckorna ringlade köerna långa. Handspriten tog slut. Landets smittskyddsansvariga och vårdanställda hade mycket bråda dagar och mediernas bevakning var intensiv.

– Jag har inte precis drabbats av posttraumatisk stress, men det var trötta kvällar, säger Hans-Bertil Hansson, smittskyddsläkare i Region Skåne.

Mycket förvånar

Var pandemin värd allt besvär? Det är alldeles för tidigt att säga, enligt Annika Linde, statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet. Arbetet med att utvärdera hur pandemin hanterades har just påbörjats.

– Vi vet lite grann och vi vet att vi nog har halverat antalet dödsfall i Sverige, säger Linde, och fortsätter:

– Vi har ju lagt ned ett antal miljarder på den här influensapandemin och det är inte min grej att bedöma om det var värt det eller inte, utan min grej är att försöka ta reda på vad vi gjorde, vad vi fick för resultat, hur vi lyckades påverka pandemin och vad det kostade jämfört med vad vi sparade. Sedan måste politiker och medierna och alla övriga debattera om det här är en strategi som vi ska ha i framtiden eller om vi ska ändra på den.

Epidemin kulminerade snabbt. Efter bara ett par veckor på toppen vek den undan och det märkliga är att det skedde ungefär samtidigt i Sverige och i länder som inte alls hade vaccinerat lika flitigt.

– Jag begriper det inte. Det är mycket som har förvånat oss med den här pandemin, säger Hans-Bertil Hansson.

Vaccin över

I dag är efterfrågan på vaccin låg i Sverige. Cirka sex miljoner doser har gått åt av totalt tio miljoner levererade.

Pandemin är ännu inte avblåst. Kanske kommer den, likt tidigare pandemier, tillbaka i en andra våg. Kanske stannar viruset kvar som vanlig säsongsinfluensa.

Nu vidtar arbetet med utvärdering i Sverige, Norden, Europa och världen.

– Det är fortfarande en sjukdom som vi tittar väldigt intensivt på, säger Karl Ekdahl på ECDC.

Sara Rörbecker/TT