Svårt ställa jämställdhetskrav på trossamfund

helskärm

Tydligare demokratikrav föreslås för trossamfund som vill ha statsbidrag.

Men de som stoppar kvinnliga präster eller imamer skulle inte uteslutas från bidrag.

Staten betalar i dag ut omkring 80 miljoner kronor årligen via Nämnden för statligt stöd till trossamfund (STT) till cirka 45 trossamfund.. Det har dock ifrågasatts om de som får skattepengarna alltid lever upp till kravet att "upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på".

Regeringens utredare, socialdemokraten och statsvetarprofessorn Ulf Bjereld, föreslår ett tydligare demokratikrav.

Svåraste avvägningen var, enligt honom, hur man ska se på samfund som är motståndare till kvinnliga präster och imamer och till samkönade äktenskap.

Lista på krav

– Det finns starkt stöd i Europakonventionen för att samfunden måste få fortsätta med detta, säger Bjereld.

Inte heller samfund som delar upp kvinnor och män i bönelokaler skulle drabbas av de föreslagna kraven, så länge det sker på frivillig grund, bedömer han.

Utredarens lista på grunder som ska exkludera trossamfund från bidrag tar däremot sikte på andra värderingar och ageranden.

Stöd ska vägras om trossamfundens företrädare, eller inbjudna talare, uppmanar till våld, tvång eller hot. Det kan till exempel gälla att uppmana män att slå sina fruar eller till tvångsäktenskap.

Simlektioner viktiga

Kränkningar av barns rättigheter eller uppmaningar som innebär att barns hälsa eller utveckling riskeras kan också innebära stopp för stöd. Det kan, enligt Bjereld, handla om att verka för att barn inte får en viss vård eller att de inte får gå på simlektioner.

Samfund som aktivt motarbetar det demokratiska styrelseskicket eller klart bryter mot principen om alla människors lika värde ska inte heller få stöd. Det innebär, enligt Bjereld, att det blir stopp för bidrag till samfund som uttalar sig nedsättande om människor utifrån religion, kön eller sexuell läggning.

Ett särskilt råd inom myndigheten STT föreslås pröva rätten till stöd. I dag är det regeringen som godkänner samfunden.

Svårt för ministern

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) tycker att utredningen har haft en grannlaga uppgift med att få fram tydligare demokratikrav.

På frågan om vad hon tycker om att samfund ska kunna få bidrag även om de är motståndare till att ha kvinnor som till exempel präster och imamer, svarar hon:

– Jag måste verkligen läsa utredningen först. Det här är svåra frågor.

Om utredningen leder till ett lagförslag så krävs stöd från en bred majoritet i riksdagen.

Liberalernas Gulan Avci saknar utredningsförslag om riktlinjer för kommunernas bidrag till trossamfunden:

– Man har helt missat perspektivet om vilka krav som ska ställas på kommunerna.

System för visselblåsare

Hon efterlyser också ett visselblåsarsystem av något slag.

– Den enskilde medlemmen ska kunna larma myndigheten om förhållanden eller när verksamheten går mot en antidemokratisk riktning. För jag tror inte att myndigheten kommer att mäkta med att upptäcka missförhållanden, som predikningar med väldigt tydligt kvinnoförakt eller hatpropaganda och intolerans, säger Gulan Avci.

Ett trossamfund som får stöd är organisationen Svenska islamiska församlingarna.

– Jag ser det som positivt att man går igenom grunderna för statsbidragen och uppdaterar till hur det ser ut i dag, säger ordförande Abd al Haqq Kielan, imam vid Stora moskén i Eskilstuna.

;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;; RATAT ;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;…

Bengt Eliasson, riksdagsledamot för Liberalerna har suttit med i utredningens partipolitiska referensgrupp.

– Jämställdhetsaspekterna är problematiska. Det här måste man fundera vidare på, säger Eliasson

Han tycker dock att utredningsförslaget i stort är bättre än de regler som finns i dag, eftersom det är tydligare.

– Men det är långtifrån tillräckligt.