Sverige får kritik för förslag om "angiverilag"

helskärm

Förslaget om utvidgad informationsplikt möter kritik utomlands.

– Det är fullständigt omänskligt, säger Michele LeVoy, ledare för europeiska människorättsorganisationen Picum till The Guardian.

Det svenska förslaget om att offentligt anställda måste rapportera papperslösa personer till myndigheterna – som av kritiker kallas ”angiverilagen” – väcker ilska även utanför Sveriges gränser.

– Människor kommer att vara skräckslagna. Varför skulle någon vilja gå någonstans när de vet att de inte kommer att få vård, inte gå till skolan, inte gå till biblioteket – utan de kommer bara bli anmälda, säger Michele LeVoy till The Guardian.

I Storbritannien infördes 2012 en lag som skulle begränsa tillgången till arbete, bankkonton, körkort och andra viktiga tjänster för dem som inte kunde bevisa att de hade laglig rätt att bo i landet.

Åtgärderna upphävdes fyra år senare, eftersom det visade sig att även många av de som lagligt befann sig i landet inte kunde bevisa sin status och ofta felaktigt klassificerades som illegala. LeVoy menar att Sverige kan få samma problem om den nya lagen går igenom.

– Resultatet kommer bli mer diskriminering, lidande och rädsla, säger hon.

I ett mejl till Expressen kommenterar migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) kritiken.

”Informationsplikt handlar om att det offentliga ska agera tillsammans för att upprätthålla den reglerade invandringen. Det är viktigt att vi får ordning på invandringen och att ett ja är ett ja, och ett nej är ett nej”, skriver hon.

Förslaget om utvidgad informationsplikt utreds just nu. Utredningen ska presenteras den 29 november.