Hundrasen förbjuden utomlands – ökar i Sverige

Hundrasen American Bully XL har förbjudits utomlands efter flera attacker. I Sverige ökar rasens popularitet – men också antalet hundar som måste omplaceras.

– Det är nästan en hundraprocentig ökning, säger Johnny Kroneld på hundskyddsföreningen Hundstallet.

2015 fanns det 180 hundar av rasen American Bully registrerade i Jordbruksverkets register. Under 2024 har den siffran passerat 6 000.

Hundarna är kända för att vara starka och muskulösa. Det är även detta utseende som tros ligga bakom deras popularitet, enligt Johnny Kroneld, som är kommunikationsansvarig vid hundskyddsföreningen Hundstallet.

Han tror att många lockas av rasen, eftersom den kan inge ”respekt hos allmänheten”.

– Det är ett tufft utseende. Ett kraftfullt utseende, säger han.

”Hundraprocentig ökning”

Föreningen är verksam på flera platser i landet och arbetar med att omplacera hundar som inte längre kan vara kvar hos sina ägare.

De har märkt att i takt med att hundens popularitet ökar, så ökar också antalet hundar av rasen som behöver omplaceras.

Framförallt är det XL-varianten av American Bully, som har förbjudits utomlands, som lämnas in.

– Det är nästan så man skulle kunna säga att det är en hundraprocentig ökning fram till i dag om man går tre år tillbaka i tiden.

Hundarna kan lämnas in av polis eller länsstyrelsen, men också av privatpersoner. Det gemensamma för samtliga ärenden är det finns en tidigare ägare som inte har kunnat ta hand om hunden, enligt Johnny Kroneld.

– Det kan vara allt från kriminella till personer som har skaffat hund av väldigt felaktiga skäl.

Enligt föreningen är det svårare att omplacera en American Bully än andra raser.

Johnny Kroneld menar att rasen kräver en ägare som har erfarenhet och kunskap. En av de hundar som väntar på en omplacering är den tvååriga hunden Boss.

– Det är mycket styrka, självförtroende och energi på de här hundarna. Men majoriteten av de hundar som vi har omplacerat är otroligt familjekära också.

Förbud debatteras

I Storbritannien och Irland är det mängden allvarliga hundattacker mot människor legat till grund för förbuden mot American Bully XL.

Storbritanniens dåvarande premiärminister Rishi Sunak beskrev då hunden som en fara för allmänheten.

Frågan om en reglering har väckts även i Sverige. Förra året lämnade riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) in en motion om ett förbud mot kamphundar.

En motion han fortfarande står bakom.

– Den här typen av hundar är potentiellt mycket farliga, det finns också en tendens att personer skaffar dem av just det skälet, säger Fredrik Kärrholm.

Men ett förbud är en ”kortsiktig lösning”, enligt Johnny Kroneld, som i stället vill se en reglerad avel och ökade myndighetsresurser.