”Vänsterpartiet dåliga på hbt-frågor”

Erik Melin

RFSL har granskat hur partierna ställer sig i hbt-frågor som beslutas på EU-nivå.

Vänsterpartiet är ett av de partier som klarar sig sämst.

Bäst klarar sig Miljöpartiet, Folkpartiet och Feministiskt initiativ, skriver Svenska Dagbladet.

Partierna har granskats utifrån hur de röstat i Europaparlamentet, under den gångna mandatperioden, jämfört med RFSL:s (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) ställningstaganden. Dessutom har organisationen låtit partiernas toppkandidater svara på en enkät om hbt-frågor.

Bäst är Folkpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ, som alla röstar och enkätsvarar till hundra procents överensstämmande med RFSL ställningstagaden.

Sämst är Sverigedemokraterna(46,7%), följt av Kristdemokraterna(76,1) och Vänsterpartiet(80%).

Sämst i parlamentet

– Vänsterpartiet säger nej anmärkningsvärt ofta. Det är lite förvånande att ett parti som generellt kopplas ihop med ett starkt stöd till hbtq-personer anser att andra saker ofta väger tyngre i Europaparlamentet, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL, till SvD.

RFSL menar att partier som är EU-skeptiska är sämre på att ge stöd åt beslut i hbt-frågor på EU-nivå. Att Vänsterpartiet är kritiska till EU gör alltså att de inte röstar för förslag som de annars stöder nationellt.

Bara i 66,7 procent av omröstningarna har Vänsterpartiet röstat i enlighet med vad RFSL tycker. Det är sämst av alla de sittande svenska partierna i parlamentet.

Förutom Miljöpartiet och Folkpartiet så har även Centerpartiet och Piratpartiet röstat till hundra procent i enlighet med RFSL:s ställningstaganden.

”Stärk nationell lagstiftning”

I enkätdelen har också Socialdemokraterna och Feministiskt initiativ fått fullt betyg, tillsammans med MP och FP.

Vänsterpartiet når i enkätsvaren upp i 81,5 procents överensstämmelse – bakom alla allianspartier förutom Kristdemokraterna.

En majoritet av Vänsterpartiets toppkandidater har till exempel inte svarat ja på om man vill införa en gemensam lagstiftning mot homofobiska och transofobiska hets- och hatbrott inom EU.

– Kriminallagstiftning är väldigt speciell, frågan är om man verkligen vill ha en EU-lagstiftning, vi vill att man på nationell nivå stärker lagstiftningen, säger Malin Björk till SvD.