Snart kan det vara slutfestat
Publicerad 2012-02-14
"Kan bli mindre trevligheter"
Personalfester, golfmöten och bjudluncher kan bli ett minne blott.
Enligt ett nytt förslag slopas representationsavdrag efter nyår.
– Effekten kan bli mindre trevligheter, säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd för branschorganisationen Företagarna.
Slut på billigt bubbel i plastglas, plockmat på fat och fyllehångel med kollegorna. Det riskerar att bli konsekvensen av företagsskattekommitténs nya förslag till regeringen.
"Dumt att inte gynna umgänge"
Går förslaget igenom blir det från 1 januari 2013 inte längre möjligt för företag att dra av skatt för representation.
I dag kostar representationsavdragen staten 1,6 miljarder kronor per år. Det är väl investerade pengar enligt Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist:
– Det är dumt att inte längre gynna att göra det enklare att umgås med kunder och personal. Effekten kan bli att man drar ner på trevligheter på företaget. Det är framför allt tjänsteföretagen som växer i Sverige och tjänster kräver att man möter människor. Det här går emot den utvecklingen.
Hon anser också att förslaget går stick i stäv med en tidigare reform.
– Man har ju sänkt restaurangmomsen för att se till att fler går på restaurang. Restaurangbranschen tycker snarare att avdragsbeloppet är för litet. Dessutom görs faktiskt många affärer på luncher.
Tror företag är rationella
HG Wessberg, tidigare statssekreterare åt Fredrik Reinfeldt (M), är ordförande för företagsskattekommittén som tagit fram betänkandet till regeringen. Han tror inte det är slutfestat.
– Nej, hu, det vore ett tråkigt scenario. Det är krångligt administrativt för företagen eftersom inte hela representationen är avdragsgill. Och jag är av åsikten att företag i grunden är rationella. Om representation är nyttigt så kommer man att göra det ändå, säger han till Aftonbladet.
Tanken är att slopandet av företagsrepresentationen ska finansiera två andra reformer för småföretag.
Dels ett riskkapitalavdrag, som går ut på att privatpersoner ska få göra avdrag för att köpa aktier i ett företag som gör nyemissioner. Dels en emissionskredit som innebär att om ett litet företag har ont om pengar, kan det få skjuta upp betalning av arbetsgivaravgiften.
– Går företaget bra betalas pengarna, plus en liten ränta, tillbaka. Går företaget i konkurs så tar staten kostnaden. Staten går alltså in och tar en del av risken, säger HG Wessberg.
Upp till regeringen
Ett kommande delbetänkande kommer att innehålla skatteincitament för forskning och utveckling inom små företag, som även det finansieras av att representationsavdragen tas bort.
Om representationsavdragen tas bort eller inte beror på hur regeringen ställer sig till betänkandet.
– Det är vårt förslag på finansiering. Det är upp till regeringen hur de ställer sig till det, de kan välja en annan finansiering.
Två ledamöter i företagsskattekommittén har reserverat sig mot förslaget, eftersom de anser att det borde handla om permanenta skattelättnader och inte krediter.
"Inte vad regeringen lovade"
Elisabeth Thand Ringqvist är av samma åsikt.
– Vi tycker inte det här är det förslag som regeringen lovade 2006 och 2010. Det löftet handlade om ett avdrag motsvarande jobbskatteavdrag, för att stimulera att man skulle gå in i grannens eller vännens företag och hjälpa till i den första tillväxten.
– Det här är krediter som ska betalas tillbaka efter ett visst antal år.
HG Wessberg förklarar varför han ändå anser att kreditupplägget är effektivt:
– I snitt ägs aktier i små företag 17 år efter en emission. Därför har återbetalningskravet inte så stor inverkan, anser jag. Gör man riskkapitalavdraget permanent är det dessutom teoretiskt möjligt, även om risken är liten, att köra samma miljon om och om igen genom företaget och göra avdrag.