Fler vapen är inte vad Syrien behöver
EU:s slopade vapenembargo ett recept för mer dödande
Är fler vapen lösningen på Syriens problem?
Jag har svårt att tro det.
EU:s beslut att lyfta vapenembargot för den syriska oppositionen öppnar för mer krig och rimmar illa med Nobels fredpris.
Inte ens efter nattmangling i Bryssel var länderna överens. Storbritannien och Frankrike drev igenom att förbudet mot att sälja vapen till den syriska oppositionen tas bort. Men man lovade att först avvakta utfallet av den planerade fredskonferensen om Syrien nästa vecka. Tidigast i augusti kan det bli aktuellt att leverera några vapen.
Med 80 000 döda under drygt två års strider och totalt tre miljoner flyktingar kan man undra om det är fler vapen som behövs för att lösa den blodiga konflikten.
Mer vapen leder till fler döda civila och mer mänskligt lidande på båda sidor i konflikten. Risken är också stor att kriget förlängs.
Får vapen
Oppositionen måste kunna försvara sig. Men det var länge sedan de syriska rebellerna tvingades nöja sig med enkla gevär. Nu har man både artilleri och granatkastare. Länder som Saudiarabien, Qatar och rika arabiska affärsmän har länge försett oppositionen med vapen.
Regimens övertag består främst i att man använder flygvapnet för att bomba sin egen befolkning.
Brist på vapen är inte Syriens problem. Däremot bristen på vilja att nå en politisk lösning. Fler och kraftfullare vapen bidrar knappast till att öka den viljan eller minska den humanitära katastrofen.
De flesta experter är ense om att ingendera sidan kan vinna en militär seger.
Ryssland och USA försöker just nu få tillstånd en fredskonferens där rebellerna och regimen ska sitta vid samma förhandlingsbord för att försöka få ett politiskt slut på konflikten. Men trots att de två stormakterna för en gångs skull är eniga är det mycket svårt att få till fredssamtalen.
Minns Libyen
Därför blir det en aning märkligt när vissa EU-länder är mer aggressiva än USA i sin iver att beväpna rebellerna. Särskilt sett i ljuset av att EU i höstas tilldelades Nobels fredspris.
Förmodligen handlar det delvis om att president Hollande och premiärminister Cameron vill ge Frankrike och Storbritannien inflytande i ett framtida Syrien när diktator Assad är borta. Det gäller att ligga bra till.
De har också den lyckade insatsen i Libyen i färskt minne. Den gången kunde Natos stridsflyg härja fritt över Libyens luftrum och massakrera Gaddafis armé. Läget i Syrien är ett helt annat.
EU visar upp oenighet
Med sitt beslut att häva embargot mot oppositionen visar EU ännu en gång upp sin oförmåga att uppträda som en enad maktfaktor på den utrikespolitiska scenen. Två länder driver igenom sin linje mot de övriga 25 som inte har några som helst planer på att sända vapen till de syriska rebellerna.
Ett skäl är svårigheten att kontrollera var vapnen hamnar. Syriens oppositionen består av en brokig skara men domineras av grupper som sympatiserar med det muslimska brödraskapet. Att garantera att vapnen inte hamnar i fel händer - läsa islamistiska extremister - blir mycket svårt.