Här är frågorna Putin inte kan ducka

Vladimir Putin ska svara på ryssars frågor under hårt regisserade former – för första gången under brinnande Ukrainakrig.

Tillställningen förbereds noggrant för att presidenten ska ge sin bild av allt som sker, men vissa frågor blir svåra att väja för.

Nästan varje år under sina totalt 23 vid makten har Vladimir Putin låtit arrangera ett tv-program där han svarar på utvalda frågor i direktsändning. Den senaste gången, i juni 2021, pågick sändningen i nästan fyra timmar.

Förra året blev det inte av alls, men på torsdagen är det dags igen. Putin ska i en tv-sändning dels svara på telefonfrågor, dels hålla ett slags presskonferens där han sammanfattar det gångna året.

Här är de stora frågorna som ligger, eller borde ligga, på dagordningen.

.

Syftet med kriget

Ryssland har för avsikt att uppnå alla mål med den ”militära specialoperationen” i Ukraina, enligt Putins talesperson Dmitrij Peskov.

Målbilden sades från början vara att demilitarisera och ”avnazifiera” Ukraina, men kriget har senare kommit att skildras som en existentiell kamp mot västvärlden i stort.

I stället för att fokusera på kriget verkar Kreml vilja hamra in att Ryssland är ett fort under belägring, enligt den brittiske Rysslandsexperten Mark Galeotti.

– Med en tanke om att skapa en enad, krigsberedd och hängiven nation som tillsammans försöker bygga något, något som av nödvändighet definieras i motsats till dekadenta västerländska värderingar, eller som står under konstant hot från dessa dekadenta västerlänningar, säger han i sin podcast ”In Moscow's Shadows”.

Vissa krigsanalytiker tror att invasionsmakten vill nå ett fryst läge i kriget där Ukrainas allierade ledsnar och regeringen i Kiev tvingas förhandla.

.

Stupade och ersättare

Åtminstone tiotusentals ryska soldater har dödats i strid i den fullskaliga invasionen av Ukraina, möjligen ett hundratusental. Allra minst drygt 38 000 dödsfall kan bekräftas, och mörkertalet beräknas vara stort.

När de ryska styrkorna var tillbakatryckta förra hösten inleddes en ”delvis” mobilisering av några hundra tusen man. Då sjönk Putins popularitetssiffror snabbt, men mycket tyder på att ytterligare mobilisering kommer att ske. Presidenten lär vilja skjuta den framför sig.

Ryska anhöriggrupper har gjort mindre protestyttringar mot krigsplaceringar utan bortre tidsgräns.

”Putin lovade att överväga alla frågor (till tv-sändningen) den 14 december. Det här får inte gå obemärkt förbi”, meddelar gruppen Put Domoj (Vägen hem), som har försökt skicka in frågor.

.

Ekonomiska orosmoln

Ryssland ser inte ut att drabbas fullt så hårt av västvärldens omfattande sanktioner, i alla fall inte ännu. Många ryssar tror dock att det är på väg att bli värre.

De militära anslagen hölls länge på samma nivå, men i den senaste statsbudgeten har de höjts rejält. De bedöms vara helt avgörande för att hålla igång den ryska ekonomin.

”Regeringen prioriterar militära utgifter framför investeringar i den egna ekonomin och befolkningen och skjuter på så vis fram de ekonomiska utmaningarna”, skriver FOI-analytikern Emil Wannheden i en rapport.

”Genom att satsa allt på stigande militära utgifter så tvingar Kreml in ekonomin i en snara av evigt krig”, skriver analytiker från tankesmedjan Carnegie.

.

Greppet om makten

I mars vankas presidentval. Det politiska systemet har utformats för att Vladimir Putin ska kunna fortsätta och någon oberoende opposition tillåts inte. När presidenten formellt tillkännagav att han vill sitta kvar vid makten var det i lågmälda ordalag, även om det basunerades ut i propagandamedierna.

Det tycktes noga avvägt för att inte orsaka några reaktioner, enligt Mark Galeotti.

– Som att det inte skulle vara för hans egen skull, att det inte är så att han själv absolut måste göra det, utan för att det är hans plikt, säger den brittiske experten i sin podcast.

Putin framträder vid klockan 11 på torsdagen, svensk tid.