Professor: Kan hamna i högsta domstolen
Publicerad 2017-01-29
Donald Trumps reseförbud kan hamna i Högsta domstolen.
Den federala domaren i New Yorks beslut att delvis stoppa direktivet har inlett en juridisk strid.
– Nu får man se vad presidentmakten gör, om de motsätter sig detta, säger Dag Blanck, professor och Nordamerikaexpert.
Domaren Ann Donnellys beslut att inskränka inreseförbudet är det första juridiska bakslaget för president Donald Trump.
Dag Blanck, professor och chef för Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, tror att den juridiska striden bara har börjat kring Trumps kontroversiella order att stoppa medborgare från sju, till stor del, muslimska länder att resa in i USA.
– Domaren har sagt att det här går emot konstitutionen och då kan man temporärt upphäva den här orden. Sedan kommer det säkert bli en vidare juridisk strid kring detta. I slutändan blir det den högsta domstolen som bestämmer om den här exekutiva ordern är i enlighet med konstitutionen eller inte, säger han.
Professorn påpekar att det som nu sker är ett exempel på den amerikanska maktdelningen – som syftar till att upprätthålla konstitutionen.
Tre institutioner
På övergripande federal nivå delas makten på tre institutioner: den lagstiftande (kongressen), den verkställande (presidenten) och den dömande (högsta domstolen).
Det finns även en maktdelning mellan de federala myndigheterna och de enskilda delstaterna.
Om inreseförbudet nu går vidare till högre instanser återstår att se.
– Det vet man inte. Nu får man se vad presidentmakten gör, om de motsätter sig detta. Högsta domstolen tar bara upp ärenden som är av betydande vikt. Men det här är ett exempel på hur det fungerar i det amerikanska systemet, säger Dag Blanck.
”Skulle kunna vara upprörd”
En så kallad exekutiv order, eller presidentorder – som ligger till grund för resestoppet – är ett sätt för presidenten att styra de federala myndigheternas tolkning av lagar och regler.
– Man kan utfärda den inom alla områden som rör den exekutiva delen av den federala regeringen.
För att ändra lagstiftning krävs däremot beslut i kongressen.
– Kongressen skulle kunna vara upprörd över detta, men just nu har Republikanerna kontrollen där, säger Dag Blanck.
Är den här ordern rasistisk?
– Inte rasistisk, men den behandlar inte alla lika. Immigrationslagstiftningen ska inte diskriminera mot olika grupper.