Vägverkets argument för lägre fart
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-06
Lägre fart på vägarna ger fler olyckor menar Aftonbladets Robert Collin. Han får medhåll av 76 procent av nätläsarna.
Men Vägverket kontrar med forskning.
Vägverket ska i år sänka hastigheten på 1600 mil väg och höja den på 150 mil. Över 25.000 personer har på Aftonbladet.se besvarat frågan om lägre fart leder till fler olyckor – och åsikterna går isär. En läsare skriver:
"Problemet är att Vägverket sänker farten på vägar som är breda, raka, har bra sikt och är allmänt säkra. Samtidigt finns det smala, krokiga kostigar med skymda krön och kurvor där man får köra både 90 och 110. Hur logiskt är egentligen det?"
Hastigheten spelar roll
Men Thomas Erlandson, styrelseordförande för Vägverkets projekt, hävdar att vägens standard och den angivna hastigheten stämmer överens.
– Arbetet handlar just om att anpassa hastigheten till vägens skick. Vi justerar utifrån hur det ser ut i dagsläget och om vägen förbättras höjer vi hastigheten igen. Vid en olyckan är det farten som avgör hur mycket krockvåld kroppen utsätts för, säger han.
Förändringen sker i två steg. Förra året ändrades hastigheten på större vägar och nu i vinter på mindre. Collin kallar beslutet för ett stolleförslag och en ren skrivbordsprodukt, men Erlandson håller inte med.
– Fartsänkningarna bygger på långa utredningar från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och utländska studier. Vi följer upp varenda dödsolycka i landet och har lagt ner oerhört mycket arbete på detta, säger han.
Farliga omkörningar
Risken för farliga omkörningar tar Collin och flera läsare upp som ytterligare ett argument emot fartsänkningar.
"Det kommer inte att dö färre människor på vägarna för att man ändrar hastigheten. Det kommer att bli fler tokiga omkörningar och fler olyckor. Satsa mer på att sätta åt alkoholpåverkade förare i stället vilket är det största problemet," skriver en läsare.
Till viss del förstår Thomas Erlandson problematiken, men påpekar att de nya hastigheterna förhindrar minst 10 dödsolyckor varje år.
– Det finns alltid en risk om bilister håller olika hastigheter, därför är vår strävan att sätta fartgränser som folk tycker är okej och respekterar, säger han.
Låga hastigheter kostar också pengar i förlorad tid, vilket gör Sveriges och svenska företags konkurrenskraft sämre, menar Collin.
– Vi har gjort samhällsekonomiska kalkyler på detta och kostnaderna för de minskade personskadorna är större är för restidsförluster. Dessutom gör vi en stor vinst för miljön, svarar Erlandson.