De flesta sprängningarna förblir olösta

helskärm

Endast en knapp tredjedel av brottsmisstankar om olika sprängningar och explosioner som hamnar hos åklagare leder till åtal, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Statistik från Åklagarmyndigheten från de senaste fem åren visar att bara 190 av 660 misstankar om allmänfarlig ödeläggelse som utretts av åklagare slutat med att åtal väckts.

Brotten är ofta svåra att utreda, bland annat eftersom mycket av bevisen kan försvinna i samband med explosionen. Att det ofta är många olika personer inblandade kan också göra att det blir komplicerat, säger Marie Borgh, chef för polisens nationella bombskydd, till Ekot.

– Någon har beställt en bomb av någon som ofta levererar och säljer över hela landet. Och någon ska faktiskt antända den och utföra sprängningen på plats, säger hon.

En rad sprängdåd har inträffat i Stockholmsområdet sedan julhelgen. Ingen person har skadats fysiskt. Enligt polisen används sprängningar ofta för att skrämmas.

Under fjolåret registrerades totalt 90 detonationer i landet, enligt polisens statistik. Flest inträffade i polisregion Syd följt av region Stockholm.

Siffrorna från 2022 innebar en ökning av antalet detonationer från året innan, men var en bra bit från rekordåret 2019 då 133 detonationer registrerades över hela landet. Mest uppmärksammad det året var en explosion utanför ett lägenhetshus i juni i centrala Linköping som skapade stor förödelse och där ett 20-tal personer skadades lindrigt.

Hittills under 2023 har ett tiotal detonationer ägt rum i Sverige.