USA-läkaren som är rädd för telefonen

Så snart doktor Nidal Jboors telefon i East Dearborn i Michigan ringer börjar hjärtat rusa. Han är född på Västbanken och har förlorat många vänner och kollegor i Gazakriget.

– Dödandet måste få ett slut, säger Jboor som varit med och grundat Läkare mot folkmord.

Utanför mottagningen vid den flerfiliga huvudgatan i East Dearborn har Nidal Jboor skapat ett slags monument. Det visar bland annat en bild av en amerikansk soldat som tänder eld på sig själv i protest mot Gazakriget. Högst upp finns en palestinsk flagga och mitt över löper texten ”Stoppa folkmordet”, vilket är det ord Jboor använder för att beskriva vad som sker i Gaza.

– Både jag och mina patienter har svårt med sömn, oro och depression. Det är lätt att tappa tilltron till mänskligheten när man bevittnar vad som sker, säger läkaren, som är specialiserad på invärtesmedicin.

Skrev på väggen

Mottagningen ligger mitt i den stad som är hemvist till en av USA:s största befolkningar med ursprung i arabvärlden. Följaktligen har nästan alla Jboors patienter en personlig relation till krigen i Mellanöstern, där Israel gått till attack mot terrorstämplade Hamas och Hizbollah men där också många tusentals civila dödats.

Själv är han född i en by söder om Hebron på Västbanken, där släkten bor kvar. Han står i tät kontakt med anhöriga, som lever under den israeliska ockupationen. I Gaza, bland annat på sjukhuset al-Shifa, arbetade flera av Jboors vänner från läkarutbildningen i Jordanien och läkarstudenter han varit handledare till. al-Shifa har det senaste året varit föremål för evakueringsorder och flera israeliska räder, då Israel hävdat att extremiströrelsen Hamas använt anläggningen för att ”bedriva och främja terroristverksamhet”.

– Mina vänner har tagits tillfånga eller hittats i massgravar. Jag kände några av de intensivvårdsläkare som stannade med sina patienter in i de sista, när sjukhuset angreps i våras. ”Vi gjorde allt vi kunde”, skrev de på väggen på avdelningen.

Världen rasade

Det senaste året har Jboor blivit rädd för telefonens budskap. Han berättar om en palestinsk vän, en kardiolog som arbetar i Washington DC, som gjorde ett ingrepp på ett patient som fått en hjärtinfarkt. När kardiologen kom ut ur behandlingsrummet fick han veta att 80 medlemmar av hans släkt dödats i en raketattack mot ett område med flervåningshus i Gaza.

– Hans värld rasade samtidigt som han räddade liv. Det är vad vi läkare gör.

Just läkaretiken var det som en gång fick Nidal Jboor att läsa medicin. Han ursprungsplan var att jobba hemma i Västbanken, men specialistutbildningarna i USA lockade. När han var färdig hade det palestinska uppror som kallas andra intifadan inletts och han hade bildat familj i USA. I sitt inre planerar han fortfarande att flytta hem, men åren har blivit decennier.

Grundade grupp

Men han är ofta tillbaka i regionen och de senaste åren har han blivit alltmer orolig över utvecklingen där. Det ledde till att han för ett par år sedan grundade Läkare mot folkmord (Doctors Against Genocide) tillsammans med en kollega i Boston. Organisationen såg dagens ljus före Hamas jättelika terrorattack mot Israel den 7 oktober i fjol.

– När vi började läsa på om folkmord såg vi att de tidiga tecknen fanns där även i Gaza: stigmatiseringen och avhumaniseringen av en folkgrupp, hur människor föstes ihop i getton. Allt som krävdes var en gnista, hävdar han.

Före Gazakriget var Nidal Jboor medlem i en fredsgrupp med palestinier och israeler som arbetade för en tvåstatslösning. Han beskriver sig som sekulär, en person som alltid varit motståndare mot Hamas, och han understryker att allt våld är av ondo. Men han säger sig också förstå frustrationen hos Gazas befolkning, särskilt den äldre.

Ett prejudikat?

Genom Läkare mot folkmord, som samlat tusentals medlemmar i USA, försöker läkaren nu informera allmänheten och de styrande i kongressen om utvecklingen i regionen och om folkmord. Men han finner uppgiften frustrerande.

– Många uppskattar att vi hör av oss. Men vi ser ingen ”action” från kongressledamöterna, de fattar inga beslut. Vi är alla medskyldiga till att så många civila dödas, säger han och tittar bort.

– Det här handlar inte om muslimer och judar utan om folkrätt. Barn dödas. Gazakriget riskerar att bli ett hemskt prejudikat för mänskligheten.

Skuggar Biden

Vad vill han då se från USA:s styre? Likt många amerikaner med rötter i arabvärlden är Jboor i grunden demokrat. Men han motsätter sig kraftigt Vita husets militära stöd till Israel.

– Om Kamala Harris inte gör en radikal förändring förtjänar hon inte vårt stöd, säger han om det stundande presidentvalet.

En sådan förändring skulle helst bestå av både ett framförhandlat eldupphör och ett vapenembargo gentemot Israel.

– Den nuvarande situationen skuggar Joe Bidens eftermäle. Historien kommer inte att glömma hans agerande, säger Jboor.

Åsikten går igen hos nästan alla amerikaner med arabiskt ursprung TT möter i Dearborn. Och eftersom staden ligger i vågmästarstaten Michigan kan deras ställningstagande bli inrikespolitiskt betydelsefullt. Om en stor andel demokratiska väljare vänder partiet ryggen riskerar Kamala Harris att förlora delstaten, vilket kan tippa hela valresultatet.

Det var i Michigan gräsrotsrörelsen Uncommitted grundades under primärvalsrörelsen i våras, då över 100 000 demokrater aktivt strök Joe Bidens namn i protest mot USA:s stöd för Israel i Gazakriget. Hur dessa väljare kommer rösta den 5 november, om de går till Republikanernas Donald Trump, röstar blankt eller stannar i det demokratiska lägret, är oklart.

Ångest väntar

Mitt i vardagen av valrörelse, sjuka patienter och sociala medier vars krigsflöde aldrig sinar är Nidal Jboor är noga med att hans barn ska ha ett så vanligt liv som möjligt, med skolgång och aktiviteter. Men han och hustrun, som också är palestinier, förmår inte att ta lika väl hand om sig själva.

– Nu går vi på adrenalin. Men jag vet att faser med ångest väntar.