Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sigrid, Siri

Sökes: Barnskötare till äldreomsorgen

Anna Lena Wallström/TT

Uppdaterad 09.32 | Publicerad 06.30

Kraftigt krympande barnkullar ritar om kartan för landets kommuner. Förskolepersonal kommer att behöva sadla om och rycka in i äldreomsorgen.

– Allting pekar på att det blir en långsiktig förändring och då behöver vi bygga upp något som är hållbart, säger Monica Sonde, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Det är SCB:s senaste befolkningsframskrivning som ritat om kartan. Visserligen ökar folkmängden, men betydligt långsammare än vad tidigare prognoser angett. Det beror främst på att barnafödandet minskar. Det blir alltså ännu färre barn åren framöver.

År 2033 är förskolebarnen nästan 70 000 färre jämfört med 2023, medan grundskoleeleverna minskat med 156 000, enligt SKR:s sammanställning.

– En del kommuner har nog överrumplats av att det går snabbt och är en stor förändring, säger Monica Sonde.

Växande andel gamla

Samtidigt fortsätter gruppen 80-åringar och äldre att växa kraftigt. Till 2033 har den ökat med 233 000 personer, eller 38 procent. SKR har pekat på att förskolor kan behöva stängas – eller byggas om till äldreboenden.

Men SKR flaggar också för att det kan bli personalomflyttningar. Det berör främst barnskötare och personal som saknar utbildning på området.

– Vi måste ta hand om de medarbetare som inte kommer att finnas kvar inom förskolan. Medarbetare som har viktiga erfarenheter och som skulle kunna bidra i bland annat äldreomsorgen och verksamheter inom LSS, säger Monica Sonde.

Omställningen blir inte lätt, men är nödvändig, fortsätter hon.

– Kommunerna måste tidigt börja föra samtal med berörda, ge en bild av vad ett arbete inom äldreomsorgen innebär och genomföra riktade utbildningsinsatser.

Flera faktorer

Hur de krympta barnkullarna påverkar behovet av förskollärare och lärare kommande år återstår att se. Skolverket publicerar en prognos i januari – men i den vägs också andra faktorer in, som pensionsavgångar, lärare som lämnar yrket och andel obehöriga lärare.

– I dag har vi en lärarbrist. Det är en låg lärarbehörighet i flera skolformer och i vissa ämnen. Vi ser också regionala skillnader. Så oavsett hur det totala behovet av lärare kommer att se ut på en nationell nivå så har vi fortsatt en utmaning med lärarförsörjningen, säger Sanna Vent, undervisningsråd och ansvarig för prognosen.

I en rad kommuner har sparkrav drabbat förskola och skola. Barnskötare, elevassistenter men också lärare har sagts upp. Så ytterligare en faktor är vilka politiska beslut som fattas framöver.

– Det är inget vi kan förutse. Men det är viktigt att påpeka att huvudmännen har möjligheten att behålla de legitimerade lärarna när barn- och elevantalet viker ner och på så sätt nå en högre behörighet, säger Sanna Vent.

Följ ämnen i artikeln