Amy Klobuchar – Trumps ”värsta mardröm”?

Snöstormen piskade i ansiktet när hon lanserade sin presidentvalskampanj för ett år sedan. Sedan dess har hon fortsatt stöta på motvind – men efter primärvalet i New Hampshire har Amy Klobuchar "klomentum".

Minnesotasenatorn har satsat allt på att sunt förnuft kan ta henne till Vita huset.

– Hej Amerika. Jag är Amy Klobuchar och jag tänker slå Donald Trump!

Klobuchar var både lyckorusig och styv i korken när hon klev ut på scenen på sin valvaka i Concord i New Hampshire. Den övertygande tredjeplatsen i primärvalet där bevisar att hon är en kraft att räkna med i den fortsatta primärvalsprocessen.

I höstas spådde få politiska bedömare att hon skulle nå så långt, trots förhållandevis stadiga framträdanden i Demokraternas tv-sända debatter. Kampanjen tog helt enkelt inte fart.

Tuff arbetsmyra

Men de senaste veckorna har något hänt. Allt fler väljare verkar ha fått upp ögonen för Klobuchars enande budskap. Och de som tidigare sett exvicepresident Joe Biden som det självklara alternativet för den som tillhör Demokraternas mittfåra har plötsligt fått ett kvinnligt alternativ.

– Donald Trumps värsta mardröm är att människor i mitten – folk som är trötta på öknamnen och pajkastningen – har någon att rösta på i november, har hon sagt.

Vem är hon då, kvinnan som varken räds kallt väder eller bistra omdömen och som gett upphov till mediebegreppet "klomentum" (en blandning av orden Klobuchar och momentum)?

59-åriga Klobuchar är en tidigare advokat och federal åklagare som varit Minnesotas senator sedan 2007. Hon blev allmänt känd när hon ställde tuffa frågor till president Trumps HD-domarkandidat Brett Kavanaugh, som anklagades för sexuella trakasserier i samband med sin nominering.

I senaten ses hon som en arbetsmyra som gärna jobbar över partigränsen med republikanska kollegor. Och hon är en krävande chef, en av de senatorer som har högst personalomsättning, rapporterar The New York Times.

Pappan drack

Född i Plymouth i Minnesota läste Klobuchar först på prestigeuniversitetet Yale och tog senare sin juristexamen från University of Chicago. Hennes mamma var lärare och pappan sportkolumnist. I sina memoarer är Klobuchar öppen med hur svårt det var för familjen att hantera faderns drickande. I dag har hon gjort kampen mot alkohol- och narkotikaberoende till en av sina mest prioriterade.

Men Klobuchar vill också ta tag i frågor som konsumentskydd, nätsäkerhet, pensionsreformer och infrastruktursatsningar. När hon sjösatte sin Vitahussatsning i ymnigt snöfall i Boom Island-parken i Minnesota lovade hon en "hemodlad kampanj med ryggrad" med dottern Abigail och maken och advokaten John Bessler vid sin sida.

Inga polisåtal?

Till skillnad från andra mer kända presidentaspiranter har Klobuchar inte haft möjlighet att bygga någon jättelik kampanjorganisation eller köpa stora mängder tv-reklam. Men hon har satsat på att möta många, många väljare.

Ett tecken på att hennes ihärdighet betalar sig kom i januari då prestigetidningen The New York Times ledarredaktion ställde sig bakom hennes och Massachusettssenatorn Elizabeth Warrens kandidaturer.

Nu måste Klobuchar skynda att bygga kampanjorganisationer i Nevada och South Carolina, där de närmaste primärvalsdrabbningarna äger rum. Hon måste också fundera över hur hon ska paketera sitt politiska budskap gentemot de för Demokraterna så viktiga minoritetsgrupperna svarta och spansktalande.

Och hon lär behöva bli än mer hårdhudad. Om hon fortsätter att visa framfötterna kommer hennes karriär att nagelfaras av motståndarna. Bland annat i tidsskriften Newsweek diskuteras redan varför Klobuchar inte åtalade en enda polis för mord under sina åtta år som åklagare.