Lövin: Ställ klimatkrav på flygbolagen
Uppdaterad 2020-05-04 | Publicerad 2020-05-03
Stora räddningspaket till flygbolagen behöver också innehålla klimatkrav, anser klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP).
– Coronakrisen gör inte att klimatkrisen eller den ekologiska krisen har försvunnit, säger hon.
2020 skulle bli "supermiljöåret" med en rad tunga klimat- och miljömöten runtom i världen. Men nu är de flesta av dem uppskjutna. Fokus just nu är att bekämpa coronapandemins konsekvenser.
– Men sedan kommer nästa fas och då måste vi se till att återuppbyggnaden blir grön, säger Isabella Lövin.
Hon vill att de återstartspaket som kommer ska ha fokus på gröna investeringar, och inte på att återställa allt till hur det var förut.
– Klimatkrisen finns fortfarande kvar precis lika akut som innan och vi har inte råd att förlora tid och pengar, säger Lövin.
Hållbara räddningspaket
Men just nu handlar krispaketen om att åtgärda de mest akuta konsekvenserna av virusutbrottet. Inte minst hotas rese- och besöksnäringen av konkurser och uppsägningar. Många flygbolag blöder och regeringar går in med jättesummor för att rädda nationella bolag.
Den franska regeringen kopplar sina räddningspengar till Air France med krav på minskade utsläpp och mindre inrikesflyg.
– Jag tror att många regeringar funderar i de banorna nu, när man troligtvis behöver komma med mångmiljardstöd till flygsektorn för att den ska överleva. Det är en möjlighet att styra investeringarna mot hållbarare flyg med biojet och samtidigt gynna omställningen, säger Lövin.
Den svenska staten har ställt ut lånegarantier på 1,5 miljarder kronor till SAS, och den danska staten har gått in med lika mycket.
– I de lånegarantierna ingick att vi förväntar oss att SAS planerar för en klimatvänlig utveckling, men vi har än så länge inte satt strikta, bindande villkor, säger Lövin.
– Vi kommer att behöva flyga även i framtiden, men det är viktigt att flyget också ska klara klimatmålen på sikt.
Ändrade vanor
Isabella Lövin är övertygad om att coronakrisens påtvingade hemmajobbande, många videomöten och minskade resande kommer att förändra hur människor arbetar och möts framöver.
– Jag tror att man efter coronakrisen kommer att ha en mycket högre tröskel innan man bestämmer sig för att ha möten i ett annat land, där man flyger fram och tillbaka på samma dag, säger hon.
Mätningar visar att utsläppen minskar som en följd av virusutbrottet, men det är förmodligen en tillfällig dipp i kurvan och inget som får klimatministern att jubla.
– Vi vill ju inte att utsläppsminskningarna ska ske till följd av en pandemi, säger Isabella Lövin.
– Och det är intressant att se att prognoserna på utsläppsminskningarna inte är större än 5–6 procent, trots att alla flygplan står och många länder har stängt ner helt och hållet. Det visar att det inte räcker med att göra mindre av saker och ting, utan vi måste också ställa om.
Sänkta ambitioner
Det finns en risk att länder drar ner på ambitionerna i klimatarbetet när det ekonomiska läget är tufft. Det kan drabba de många internationella förhandlingar som skulle ha hållits i år, men som skjutits på framtiden.
Till exempel skulle ett stort möte om biologisk mångfald ha hållits i Kina i höst, ett annat om nya kemikalie- och avfallsregler i Bonn i höst och FN:s stora globala klimatmöte COP26 i Glasgow i november. Det sistnämnda anses vara lika tungt som det i Paris 2015 och världens länder ska inför mötet lämna in nationella planer för hur de ska skärpa sina klimatambitioner. Något som krävs om målen i Parisavtalet ska kunna nås.