USA har stängt ned – riskerar konkurs

Lisa Röstlund

800 000 statsanställda går hemma utan lön.

Stora myndigheter ligger nere.

USA:s budgethaveri får svåra konsekvenser – och om inget görs inom två veckor vet ingen konsekvenserna.

Sista datumet för att anta en ny ekonomisk plan för USA passerade i natt. Sent i måndags röstade senaten ned representanthusets budget.

Därmed sätter det fruktade "budgetstupet": en automatisk budgetsanering, i gång och samhällsfunktioner läggs ned.

Det här är vad som händer nu:

Stora delar av den offentliga sektorn läggs ned. Bara det som räknas som essentiell verksamhet som passkontroller, militär, post, socialtjänst, sjukhus och flygledning fortsätter som vanligt.

800 000 statsanställda får stanna hemma utan lön.

Nasa ligger praktiskt taget nere, liksom Miljödepartementet.

Det redan katastrofala budgetunderskottet riskerar, enligt bland andra bedömare på amerikanska riksbanken, att förvärras än mer.

Amerikanska Smittskyddsinstitutet tvingas stänga ned övervakningen av den kommande säsongsinfluensan.

Livsmedelsverkets inspektioner läggs på is. Ett speciellt näringsprogram som ska ge hälsosam mat åt gravida och nyförlösta kvinnor med låg inkomst läggs ned.

Kontroller från Arbetsmiljöverket avslutas. Parker och museer stängs.

Ekonomiska krisen gör att efterfrågan på varor sjunker i USA vilket påverkar alla länder som exporterar dit. I går sjönk börserna både i USA, Europa och Asien.

Riskerar statsbankrutt

Den 17 oktober riskerar landets tak för statsskulden att nås. Lånetaket ligger i dag på 16 700 miljarder dollar. Lyckas inte kongressen komma överens i förhandlingarna om lånetaket vet ingen riktigt vad konsekvenserna blir. Annars riskeras ett konkursliknande tillstånd och:

USA tvingas sluta betala räntor på lånen. Alla pengar i statsbudgeten måste omdirigeras från statlig verksamhet till att betala räntor och amorteringar.

Om betalningar på statsskulden fryser inne får den ekonomiska krisen direkt spridning i världen.

Reaktioner från de största kreditgivarna, Kina och Japan, fruktas. Om de börjar sälja ut sina tillgångar bedömer bland andra ekonomitidskriften Forbes att amerikanska börsen kan falla med 15 procent inom veckor.

"Hänger på hur länge det pågår"

Enligt Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, blir den omedelbara effekten av krispaketet en minskning av de offentliga utgifterna, som ger en efterfrågeminskning vilket i sin tur leder till en svagare utveckling i ekonomin.

– Allt beror på hur långvarigt det blir. Om man kommer överens om en ny budget och att höja lånetaket inom några veckor, vilket man troligen gör, blir det ingen påtaglig effekt. Skulle man inte höja lånetaket måste de offentliga utgifterna skäras ned.

– Man måste antingen anpassa offentlig konsumtion och olika bidrag till skatteintäkterna eller låta bli att betala räntor och amorteringar på statsskulden.

Det som änder är unikt

Det senare är mycket osannolikt, anser Lars Calmfors.

– Det skulle skada USA:s anseende och höja räntorna. Men det har hittills aldrig hänt. USA har alltid klarat sin statsskuld.

Om en utebliven höjning av skuldtaket skulle leda till kraftiga nedskärningar av de vanliga offentliga utgifterna skulle det kunna leda till att den nuvarande konjunkturuppgången stoppas upp.

Det som nu händer skapar ett förtroendeproblem för USA, menar Calmfors.

– Det är allvarligt att man har så svårt att ta budgetbeslut och att göra anpassningar av skuldtaket.

Han påpekar att det republikanerna nu gör: koppla nya finanspolitiska beslut till gamla beslut, i det här fallet Obamas sjukvårdsreform, är unikt.

– Det utholkar trovärdighetem

Cameron: "Risk för världsekonomin"

Storbritanniens premiärminister David Cameron varnade på tisdagen för att USA:s nedstängning av myndigheter hotar den sköra världsekonomin.

– Det är en risk för världsekonomin om USA inte är förmögna att klarlägga vad de ska spendera pengar på och hur de ska minska sitt underskott, sa han till BBC, rapporterar TT.

– Det är också en påminnelse för oss att man måste ha en flerårig, långsiktig plan för att minska sitt underskott, fortsatte Cameron.