'Pelle Holmbergs Sommar är precis det jag har önskat mig'
Publicerad 2013-07-02
Kerstin Nilsson recenserar dagens sommarpratare
Att få gå med Pelle Holmberg i svampskogen är en ynnest.
Att få höra honom i Sommar är lika njutbart.
Han är en äkta folkbildare, en av de största vi har i dag – och när han pratar får både radion och naturen liv.
Jag har haft förmånen att ha sällskap av Pelle Holmberg i svampskogen ett antal gånger, både som journalist – och som svampkonsulent.
Intresset för svamp delar vi, Pelle och jag – och många andra i dag.
Att gå med Pelle i skogen är ren och sann lycka. Det är som att få nyckeln till en skattkista, en kista full av kunskap.
Inte bara om svampar – Pelle kan med sin entusiasm få vem som helst att häpet och intresserat studera en gran, en stubbe eller en av alla de lavar och mossor, han gärna berättar om.
Det är inte första gången vi hör Pelle Holmberg i radio, både där och i tv medverkar han ofta, främst i egenskap av svampexpert.
Men nu har han för första gången – äntligen – fått göra ett alldeles eget Sommarprogram, mitt i naturen.
Och Pelle Holmbergs Sommar är precis det Sommar jag har önskat mig.
Spännande, vilsamt, underhållande och lärorikt – med musik vald med omsorg och med ett svart stråk i fonden.
Det är första gången jag hör Pelle berätta om sitt liv, om mamma Signe, hon som lärde honom om svamparna, om dyslexin, som gjorde skolåren så kämpiga, om mötet med Ingrid, fältbiologen som skulle bli han hustru – något han insåg redan efter en vecka.
Än i dag, 39 år, fyra barn, ett antal barnbarn och jourbarn senare, lever och jobbar de fortfarande tillsammans.
Det svarta stråket handlar om sonen Oskar, som dog i en lavinolycka i Åre för sju år sedan – men lika ont som det gör att höra Pelle berätta om dödsbudet i telefon, lika trösterikt är det att höra om sammanhållningen, gemenskapen och värmen i familjen och nätverket runt omkring.
Och visst, jag lärde mig ett och annat oväntat i dag också.
Som att de så hatade skarvarna faktiskt håller minken borta – och att det är en pilfink som huserar i vår holk här hemma.
Tack för att du finns, Pelle.