Aftonbladet reder ut frågetecken kring svensk politik just nu

helskärm

Har du svårt att hänga med i vad som händer i svensk politik just nu?

Lugn.

Aftonbladet ger svar på frågorna du inte vågar ställa.

Vad tusan gör talmannen? Varför blir det nyval? Och varför tjatar alla om budgeten?

Läs - och briljera på kafferasten!

1. Vem styr egentligen landet? 

Rent formellt sitter Fredrik Reinfeldt kvar som statsminister. Hans avskedsansökan har förvisso godkänts - men innan nästa person tar över har Reinfeldt - och regeringskansliet - makten. 

Det funkar på ungefär samma sätt som om du skulle sluta ditt jobb: du har en viss uppsägningstid. Under den perioden gör du ditt jobb, men blir förmodligen inte inbjuden till att ta stora beslut om företagets framtid. 

Den avgående regeringen - kallad övergångsregering - bör inte lägga fram propositioner eller fatta beslut av större vikt. Det löpande arbetet fortsätter som vanligt för regeringskansliets tjänstemän. Dessa är opolitiska byråkrater (i ordets absolut snällaste betydelse) och lunkar på i vanlig ordning. 

2. Vad är talmannens roll? Och vad är ens en talman? 

Till vardags leder talmannen riksdagens arbete. Hens främsta uppgifter (eller hans i detta fall - nuvarande heter Per Westerberg), är att representera Sveriges riksdag, leda riksdagens arbete och föreslå en ny statsminister för riksdagen. Just nu är den sistnämnda uppgiften i fokus. Talmannen har i dagarna, tillsammans med de vice talmännen, samlat partierna för att sondera terrängen kring vem eller vilka som kan bilda regering. Därefter ger han en av kandidaterna (troligen Stefan Löfven) uppdraget att bilda regering. Något som riksdagen får rösta om. Talmannen är för övrigt det hösta ämbetet man kan bli vald till i Sverige. Ämbetet är opolitiskt.

2. Mp + S är mindre än Alliansen. Ändå bildar de regering. Hur går det ihop? 

Minoritetsregeringar är mer regel än undantag i svensk politik. Alliansen har styrt i minoritet de senaste fyra åren. Oppositionen har dock inte varit en samlad motkraft utan bestått av S, MP, V och SD. Alliansen har till exempel gjort upp med MP om migrationsfrågor och fått stöd från SD i flera andra sakfrågor. Stefan Löfven räknar med stöd från Vänsterpartiet och söker nu även samarbete med Folkpartiet och Centerpartiet för att kunna driva sin politik, det vill säga: få majoritet i riksdagen för de förslag som en S/MP-regering lägger.

3. Vänsterpartiet får inte vara med i en regering. Men de kommer ändå att stödja Stefan Löfven som statsminister. Hur går det ihop? 

Vi skickade frågan vidare till Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han sa såhär: 

– Vänsterpartiet har inte så många alternativ. De vill helst vara med i en regering, men de kommer aldrig att stödja en högerregering. De kan bråka i vissa frågor, men alternativen är ofta mycket sämre för partiet. Då blir man ett slags passivt stödparti som ibland kommer rösta med en S-MP-regering.

4. Kan någon annan än Löfven bli statsminister? 

Rent teoretiskt: ja. Vid statsministeromröstningen krävs det att minst 175 ledamöter aktivt röstar nej för att en ny kandidat ska bli aktuell. Den vanliga proceduren är att de som inte aktivt stödjer kandidaten (i det här fallet Stefan Löfven) lägger ner sina röster. Det räknas inte som ett nej, mer som att ledamöterna tolererar regeringen. Om fler än 175 ledamöter röstar nej blir det kris. Talmannen måste då prata igenom saken med partierna igen och därefter lägga fram ett nytt, eller samma, förslag. Rent hypotetiskt kan Miljöpartiet byta sida och gå ihop med de borgerliga. Då kan Stefan Löfven glömma jobbet som statsminister.

5. När blir Löfven statsminister? 

Den 30 september väntas talmannen föreslå Stefan Löfven som statsminister. Den 2 oktober sker den första omröstningen om ny statsminister. Säger inte riksdagen nej (se fråga 4) kan Löfven hålla sin regeringsförklaring dagen efter och bilda regering. Men det kan också ta betydligt längre tid, med tanke på alla "om" och "men" som finns i svensk politik just nu.

6. Det snackas en massa om budgeten. Varför är den så viktig? 

Enkelt uttryckt: budgeten är politikens verktyg. Där fördelas pengarna och i budgeten blir de politiska visionerna verklighet - om det vill sig väl. 

Den stora knäckfrågan för en minoritetsregering är att kompromissa med riksdagen så att en majoritet av ledamöterna aktivt eller passivt stödjer budgeten. Vänsterpartiet kommer troligtvis att stödja en S/MP-budget, förutsatt att partiet får igenom en rad krav, bland annat vad gäller vinster i välfärden. 

Om en majoritet av riksdagen röstar ner en budget kan regeringen inte regera - och det leder till regeringskris. Alternativt måste den sittande regeringen genomföra en budget som de inte står bakom. Men med tanke på att politik är makt och budgeten är det främsta maktmedlet lär det knappast tilltala S och MP. Eller några andra partier, för den delen.

7. Vad händer om SD röstar på Alliansens budget? 

Kort svar: Regeringskris.Bakgrunden är som följer: Alliansen har lovat att lägga en egen budget. SD kommer i sin tur att lägga ett eget förslag. Om de fyra borgerliga partierna gör slag i saken och röstar för sin egen budget får de troligtvis 142 röster (antal mandat i riksdagen för M, FP, KD och C). För att en S/MP-regering ska få igenom sin budget kräver den stöd från Vänsterpartiet. Det ger 158 röster (antal mandat). SD, med sina 49 mandat, kan antingen välja att rösta på sin egen budget - eller stödja något av de två andra förslagen. Om SD stödjer Alliansens budget går inte regeringens budgetförslag igenom. Vilket leder till, just det - regeringskris (se nästa fråga). Och ett eventuellt nyval. 

8. Hur stor makt har egentligen  Sverigedemokraterna? 

Även här lämnar vi över frågan till expertisen. 

– När det gäller deras viktigaste fråga, invandringspolitiken, har de ingen makt alls för tillfället. De har fått 13 procent av rösterna, men är samtidigt ett parti som ingen annan vill samarbeta med. Det finns en sak de kan göra när det kommer till budgeten: om SD röstar ja till en borgerlig budget blir det regeringskris, säger Jonas Hinnfors.

9. Vad är ett nyval? 

Det är helt enkelt ett nytt val. Ska man vara korrekt heter det "extraval" på politiska, men båda namnen är gångbara.

10. Vad krävs för ett nyval? 

Kort och gott att det inte går att bilda en regering, eller att en sittande regering avgår. Om minst 175 av riksdagens ledamöter säger nej till den person som talmannen föreslår som statsminister hålls en ny omröstning. Om riksdagen säger nej fyra gånger blir det automatiskt nyval. 

Men nyval kan också bli aktuellt om regeringen avgår av andra skäl, exempelvis om man inte får igenom sin budget. Det leder per automatik till regeringskris. Förmodligen kommer talmannen då att föreslå en ny statsminister. Om det går åt skogen återstår nyval. Detta kan ske nu, men risken finns varje gång som regeringen lägger fram en budget de kommande fyra åren.

11. Hur går ett nyval till? 

Extraval, eller nyval, är ett vanligt val som hålls på en ovanlig tid. Jonas Hinnfors får avsluta frågestunden: 

– Om nyval utlyses ska det hållas inom tre månader. Sedan genomförs det på vanligt sätt. Partierna börjar kampanja igen och folket får rösta som vanligt på den extrainsatta valdagen. Nästa val efter nyvalet hålls dock som vanligt i september 2018.