SJ höjer resetidsgarantin

Försenade tåg, missade möten, förlorade inkomster och arbetstid.

Nu höjer SJ ersättningen till resenärerna. Till sommaren ska den som drabbas av förseningar få mer tillbaka.

– Jag skulle inte vara nöjd i dag, säger Jan Forsberg, vd på SJ.

Vinterns tågförseningar var kärnfrågan när trafikutskottet ställde tågtrafikens representanter mot väggen i riksdagen i dag. Både SJ och Banverket fanns på plats. Diskussionen var hätsk.

– Vad svarar ni alla drabbade resenärer?, frågade upprörda politiker i trafikutskottet.

SJ lovade att resetidsgarantin skulle förbättras. I dag får en resenär som drabbats av förseningar bara 25 procent av biljettpriset tillbaka – om tåget är försenat minst en timme. För att få tillbaka hälften av kostnaden måste tåget vara försenat i minst två timmar.

– Ersättningsnivån är inte tillräcklig. Det är verkligen en lägstanivå, säger vd Jan Forsberg.

Mer pengar tillbaka

Under våren ska SJ ta fram en ny resetidsgaranti med högre ersättning. Hur mycket mer kontanter det blir fråga om vill inte Jan Forsberg säga. Men bättre kommer det att bli.

– Det blir en SJ-unik resegaranti som på ett bra sätt kombinerar kontantersättning och reseersättning. Vi kommer att presentera den före sommarsemestern, säger han.

Även pendlare kommer att få tillbaka pengar vid förseningar. De får de inte i dag, eftersom de ofta hamnar under gränsen på en timme.

Därmed gör SJ en helomvändning. Förra gången resetidsgarantin ändrades, i höstas, sänkte man taket för ersättningen. Tidigare fick resenärer som drabbats av förseningar på minst 20 minuter en ny resa.

Klarade inte vintern

SJ och Banverket var självkritiska under utskottets utfrågning. Den främsta orsaken till vinterns tågkaos tycktes vara dålig beredskap. Järnvägsnätet är för dåligt rustat för isbildning och tågen tål inte kombinationen kyla och luftfuktighet.

Till nästa vinter kommer SJ att preparera tågen.

Räcker det för att trafiken ska fungera i kyla?

– Jag törs inte svara på det, säger Forsberg.

Banverket behöver både extra personal och bättre vägnät för att klara nästa vinter.

– Vi behöver fler som hackar bort isen på spåren, men även fler spår och bättre teknik, säger Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand.

Handlar det om pengar?

– Successivt behöver vi större anslag. Men just den här vintern har pengar inte varit avgörande. Vi kunde ha varit mer effektiva, fortsätter hon.

Många djurkrockar

Det har även varit ovanligt många älgkrockar denna vinter, vilket också togs upp som en förklaring till förseningarna. Också andra djur dör på landets järnvägsrälsar. Gefle Dagblad rapporterar att nio märkta havsörnar har dött bara på sträckan Gävle-Hudiksvall sedan januari. Havsörnarna kalasar på påkörda älgar och faller själva offer för tåg.

Näst sämst i Europa

Men politikerna bär också ett ansvar. Jan Forsberg påpekade att Sverige är näst sämst i Europa på att satsa pengar på drift och underhåll.

– Det behövs mer pengar. Det är sagt att det handlar om en miljard kronor om året under en tioårsperiod, säger han.

Trafikutskottets vice ordförande, Jan-Evert Rådhström (M), är inte främmande till att skjuta till mer pengar.

– Om det behövs så gör vi det, säger han till Aftonbladet.