Så slipper vi giftalgerna

Vi stod där på badbryggan, min nioårige son och jag. Den varmaste dagen i augusti förra året. Jag tittade på den grumliga sörjan i vattnet medan sonen drog sig allt närmare bryggans kant. Förvåningen över vuxnas dumhet lyste i hans ögon när jag berättade om övergödning och algblomning.

Nu surfar jag till SMHI:s webbplats för att se den dagliga kartan om algsituationen. Bilden visar rött för stora delar av Östersjön.

Giftalger omringar Gotland och kan driva in på stora delar av östkusten. Även i västra Sverige blommar algerna. Havet slår tillbaka.

Vi vet rätt mycket om orsakerna. Jordbruk, trafik och avlopp göder havet med kväve och fosfor. Utsläppen har inte minskat så mycket som länderna runt Östersjön har lovat.

Vi vet också rätt väl vad som behöver göras. Det är gott om kloka förslag från Naturvårdsverk, länsstyrelser och miljöorganisationer. Ändå dröjer besluten. I förra veckan presenterade regeringen sin havsmiljökommission. Den får ett år på sig att vaska fram nya åtgärder.

Det är bra med en kommission som tar fram en långsiktig strategi. Om ett par år, när Polen och de baltiska länderna troligen gått med i EU, blir Östersjön närmast ett innanhav för unionen. Havsmiljökommissionen kan visa hur Nordsjön och Östersjön ska bli miljöföredömen inom EU.

Däremot behöver inte de konkreta åtgärderna vänta ett år. De omfattande direktiven till kommissionen kan fördröja arbetet i de delar där det redan finns färdiga förslag. Där handlar det om politisk vilja, inte om ytterligare utredningar.

När jag reste runt Östersjön i maj för att prata om havsmiljön med ländernas experter fanns det gott om tankar och idéer. Skärp kraven på jordbruket, sade många. I förra veckan föreslog EU-kommissionen att framtidens jordbruksstöd ska kopplas till miljökrav på bönderna. Reformen av EU:s usla jordbrukspolitik är avgörande för havsmiljön. Pengarna till det intensiva jordbruket måste minska och miljöstödet öka. Det bör Sverige driva hårt.

Andra åtgärder handlar om en kilometerskatt för lastbilstrafiken som gynnar miljövänliga transporter, om skärpta krav på ammoniakutsläppen från djurskötsel, om ökat stöd till miljöorganisationernas arbete runt Östersjön.

En intressant tanke är att låta ordentliga miljöavgifter på konstgödsel gå tillbaka till de lantbrukare som är bäst på att minska användningen, så som kväveoxidavgiften på energi fungerar i dag. Sverige kan satsa mer på samarbetet med Polen och hjälpa landet att skärpa miljökraven.

Miljöpartiet och vänsterpartiet kommer säkert att driva havsmiljön i valrörelsen. Ändå är deras trovärdighet begränsad. De bägge partierna vill gå ur EU samtidigt som skärpta, gemensamma europeiska krav är nödvändiga för att rädda haven.

Göran Persson har chansen att ta initiativet och lägga en byggsten till sitt gröna folkhem. Det behöver inte vänta till nästa gång algerna blommar.