Expert: Vaga virusbesked öppnar för godtycke

helskärm

Nya virusriktlinjer för firandet av jul och nyår är på gång. Då gäller det att instruktionerna blir tydliga med minimalt utrymme för tolkning, säger en kommunikationsexpert till TT.

Hittills har det varit lite si och så med den saken.

På tisdagen är det tänkt att Folkhälsomyndigheten (FHM) ska lägga fram förslag till nya nationella regler för att stoppa smittspridningen av covid-19. Allmänna råd och föreskrifter ska från den 14 december ersätta dagens lokala råd.

Under det här krisåret har FHM från tid till annan dragit på sig kritik för otydlig kommunikation i virushanteringen. Det har handlat om diffust språkbruk, ord som kunnat tolkas på olika sätt, oklara direktiv och beslutsmotiveringar.

– FHM har en stor möjlighet att påverka människors beteende. Jag skulle förorda att myndigheten gick ut tydligare. Problemet är att det finns olika budskap på olika platser och i olika sammanhang, och de flesta får svårt att sortera vad som gäller eller inte gäller, säger Jesper Falkheimer, professor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Rakare rör

En viktig sak är att klart skilja på när råd eller föreskrifter "ska" eller "bör" följas. Detta för att minska risken för godtyckliga tolkningar av restriktionernas efterlevnad.

TT: Vilka är ditt tips som kommunikationsexpert för att budskapen ska bli tydligare?

– Att lämna mindre utrymme för tolkningar. Exempelvis kom någon månad sedan beskedet att man inte ska gå på gym. Sedan i ett annat sammanhang sades det "om man eventuellt skulle gå på gym", och då blir det fullkomligt märkligt för människor hur budskapen ska tolkas, säger Jesper Falkheimer.

– Jag förstår att detta handlar om svensk lagstiftning, vi kan inte lagstifta som i andra länder, men jag tror att man skulle kunna vara mycket rakare i sin information, genom att säga GÅ inte på detta, GÖR inte detta.

Vaga ord

I förra veckan intervjuade TT generaldirektör Johan Carlson på FHM om vilka jul- och nyårsrestriktioner för sammankomster som väntar. Utan att ange exakt antal pekade han ändå på normen om åtta personer.

– Men om man har det som ett riktvärde är det nog ganska bra, sade Johan Carlson.

Frågan är hur "nog ganska bra" ska tolkas. Kanske tio personer går an? Eller tolv?

– Det är bättre att vara tydligare och säga vad som gäller. Människor vill ha den typen av information. Sedan förstår jag att mycket till exempel rent medicinskt kan vara relativt. Men sådana budskap fungerar inte särskilt bra i det sammanhanget vi befinner oss i just nu, säger Jesper Falkheimer som gärna ser att ord som "ganska", "kanske", "nog", "väl" inte tillåts ludda till kriskommunikationen.

– Det blir för vagt, konstaterar han.

Dubbel betydelse

Ett annat spöke är ordet "rekommendation". I vanligt språkbruk indikerar ordet frivillighet, medan det i myndighetsbruk snarast innebär att något är obligatoriskt.

– Jag har full respekt för att detta är jättesvårt för myndigheterna. Det brukar bli mycket diskussioner just kring information och kommunikation vid kriser, säger Jesper Falkheimer.

Som forskare om kriskommunikation talar han om dubbelkriser – på den primära krisen följer en kommunikationskris.

– Och det är vad som sker i fas två under kriser. I första fasen i våras talades det om att myndigheterna hade ett megafontillfälle. Journalistiken var rätt okritisk, myndigheterna fick total dominans och politikerna var eniga.

– Nu i andra krisfasen är det mycket mer konflikt, diskussion och argumentation. Då hamnar myndigheterna mer under kritik, vilket ju är sunt förstås, säger Jesper Falkheimer.