Här är framtidsjobben

145 000 arbets- och sysselsättningslösa fram till och med 2010.

Så ser Arbetsförmedlingens dystra framtidsprognos ut.

Men det finns ljuspunkter i mörkret – Här är de tio yrken där du har störst chans att få jobb.

Varslen har haglat under hösten och de kommande två åren ser det inte ut att bli någon ljusning.

Men det är inte i alla yrkesgrupper som man skär ner på personalen.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en topp-tio-lista på de främsta framtidsjobben. Aftonbladet.se har bett Arbetsförmedlingens prognoschef, Trond Strannefors redogöra för de hetaste branscherna.

Läkare

– Det är brist i hela landet på läkare. Anledningen är att det utbildas för få. Det som har rätat upp situationen lite grand är utländska läkare. Men snart kommer stora pensionsavgångar vilket drar upp behovet ytterligare i framtiden.

IT-specialister

– Här är det bekymmersamt långsiktigt för arbetsgivarna. Det är en av få branscher som det kommer att gå bättre för nästa år. Men det finns inte tillräckligt många utbildade. Orsaken till att det är att det att intresset för utbildningen gått ner. Det har inte återhämtat sig sedan it-krisen runt millenieskiftet.

Gymnasielärare i yrkesämnen

– Det har alltid varit så att det saknats yrkeskunninga inom skolan och det problemet fortsätter. Kanske beror det på att det inte varit så attraktivt att arbeta där lönemässigt. Framför allt är det yrkesläre, inom byggnads, vården och industrin som saknas. Kanske kommer situationen att påverkas av varslen i industrin men jag tror inte att de högkvalificerade är de som får lämna sina jobb.

Specialistsjuksköterskor

– Komptenskraven har höjts inom vården men utbildningarna har inte följt med. I likhet med läkare är det för få som utbildar sig.

Anläggningsmaskinförare/ Anläggningsarbete

– Jobbchanserna här beror på de stora infrastruktursatsningarna. Framförallt regionalt när de sker stora projekt som till exempel Botniabanan och liknande. Det rör sig om ganska tunga investeringar i de särskilda maskinerna som krävs för att göra de här arbetena och därför saknas det yrkeskunniga när det byggs mycket.

Civilingenjörer/ Högskoleingenjörer

– Det utbildas för få inom dessa yrkesområden. Framförallt när det kommer till Högskoleingenjörer. Även här finns det ett svalt intresse från ungdomarna.

Förskollärare

– Bristen har kanske mildrats något men behovet här kvarstår fortfarande. Det finns för få utbildade och stora barnkullar.

Tandläkare

– En hel del tandläkare har hamnat utomlands. I synnerhet tandläkare från andra länder har lämnat Sverige men även en del svenska. En orsak är svårigheten att få tillstånd att verka som tandläkare i Sverige.

VVS

– Ett klassiskt bristyrke. De flesta utbildar sig inom trä-arbete istället. Vi får se om bristen består även under lågkonjunkter men i och med att regeringen satsat på särskilda avdrag för den här typen av arbeten är chanserna till jobb goda.

Kvalificerade industriarbetare

– Det har skett nerdragningar på utbildningssidan inom den här sektorn. Framförallt har det försvunnit industriutbildningar inom våra arbetsmarknadsutbildningar. Dessutom finns det ett oerhört ointresse hos ungdomar för de här utbildningarna. Det här handlar om yrken som är mycket kvalificerade och specialiserade, säger Trond Strannefors.