Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Ett chicken race där ingen blinkar

Presidenten och republikanerna vägrar vika om den ekonomiska stupstocken

President Obama.

Majoriteten tror att det bara handlar om vem som blinkar först. Sen löser sig krisen.

Men tänk om ingen blinkar?

Då står amerikanerna inför en svår tid.

Huvudaktörerna i detta chicken race om den amerikanska ekonomin är President Barack Obama och republikanerna i kongressen.

Obama var rätt säker på att republikanerna skulle blinka först. Nu verkar det inte bli så.

Om inget händer före i morgon så träder en rad automatiska nedskärningar i den statliga budgeten i kraft. Totalt på närmare 600 miljarder kronor för innevarande budgetår.

För amerikanerna innebär det permitteringar av lärare och andra statligt anställda, längre köer vid säkerhetskontrollerna på landets flygplatser och bantning av försvaret. För att nämna några saker.

Ovanpå det finns det en uppenbar risk att nedskärningarna sätter stopp för återhämtningen i den amerikanska ekonomin och ytterligare höjer arbetslösheten.

Självskadebeteende

I värsta fall kan även Europa och övriga världen drabbas.

Det märkliga med denna kris är att den helt är ett utslag av självskadebeteende.

Överenskommelsen om de automatiska nedskärningarna kom till för snart två år sedan för att de skulle uppfattas som så oacceptabla att partierna helt enkelt inte hade något annat val än att enas om en annan plan för att på sikt får ner den gigantiska amerikanska statsskulden.

Men nu står de där igen vid avgrunden. Deadline närmar sig men varken den demokratiske presidenten eller republikanerna gör minsta ansats till att ta ett steg bakåt.

Presidenten larmar om alla följderna men verkar trygg med att det är republikanerna som kommer att drabbas av allmänhetens vrede när budgetnedskärningarna inom några veckor blir kännbara i deras vardag.

Inga samtal

Republikanerna å sin sida vill inte gå med på några ytterligare skattehöjningar vilket är Obamas krav för att skära ner mer. Många republikaner verkar triggas av att de nu äntligen får sina nedskärningar. Även om försvaret drabbas hårt.

Budgetstupet skulle egentligen ha inträtt redan vid årsskiftet. Då lyckades Obama och republikanerna i sista stund enas om att skjuta deadline till den 1 mars. Den här gången verkar inga allvarligt menade samtal pågå.

Situationen är ännu ett bevis på hur den partipolitiska polariseringen i Washington paralyserat beslutsfattandet. Några månader har gått sedan det amerikanska folket valde om president Obama men republikanerna visar ingen vilja att godta väljarnas utslag.

Krokben

Mitt i alla katastrofscenarier finns det sansade bedömare som påpekar att även om 600 miljarder är mycket pengar så är det bara 2,4 procent av hela budgeten. Det är ingen totalslakt det handlar om.

För två decennier sedan var det republikanerna genom Newt Gingrich som försökte knäcka Bill Clinton genom att stänga ner den statliga förvaltningen under några veckor. I slutändan var det Clinton som vann och blev omvald.

Obama behöver inte bekymra sig för omval men kanske sätter republikanerna krokben för sig själva inför 2016.