Svenska staten är ingen F-kassa

Lena Mellin

Är svenska staten samma sak som Försäkringskassan eller ett försäkringsbolag?

Nej, tyvärr.

helskärm

Efter tsunamin julen 2004 fick svenska staten mycket och berättigad kritik. Nästan 600 svenskar dog och det thailändska samhället ställdes inför enorma prov.

Sjukvården och resvägarna var, självfallet inte, dimensionerade för den anstormning som flod-vågskatastrofen förde med sig. Thailand och andra länder behövde internationell hjälp för en gigantisk och oförutsägbar händelse.

Tsunamin ledde till en infekterad diskussion om vad som var statens ansvar för svenska medborgare utomlands. Vilken hjälp är man berättigad till?

Staten är ingen försäkringskassa. Det finns inget kontrakt på samma sätt som om du blir sjuk och inte kan jobba.

Ändå är svenska staten, jämfört med andra länder, väldigt generös. Du kan få ett pass utomlands, du kan få konsulär hjälp att åka hem och du kan i extrema fall till och med få låna pengar.

Borde Sverige nu ställa upp som i Thailand för sex år sedan?

Nej, faktiskt inte. För det första handlar det inte om en naturkatastrof av enorma

dimensioner som sätter fler samhällen än det egyptiska inför groteska utmaningar (som tsunamin).

För det andra vet resebolagen, eller borde veta, vart de säljer resor. Nordafrika och Mellanöstern är ingen idyll, det kan hända vad som helst, när som helst.

Det borde varje någorlunda upplyst resenär känna till. Och man kan faktiskt begära att alla som vill åka till norra Afrika eller Mellanöstern, vilken del man nu räknar Egypten till, känner till att det är Guds glömda hörn. Det ligger, även om man åker till en resort, i ett eldfängt område.

Resebolagen däremot upplyser inte gärna sina kunder om det. Viktigare för dem är att berätta om all inclusive, värme och sol, det vill säga en bekymmersfri tillvaro. Men inte ens charterresenären med allt betalt i förväg kan skydda sig mot världsutvecklingen. I alla fall inte i länder som Egypten där en totalitär regim garanterar att det förr eller senare exploderar.

Det vet charterbolagen såklart. Men de upplyser inte gärna om det. Förrän i det finstilta.