Så kan de utnyttja oron – och vinna valet

Lena Mellin

Att lägga utlovade skatte­sänkningar på is kan ­verka som ett nederlag.

Men den kan bli rena vinstlotten för regeringen.

För två månader ­sedan, 15 juni, var det partiledardebatt i riksdagen.

Regeringen var på ­hugget. Vid nyår skulle vallöftena om ett femte jobbskatteavdrag förverkligas, pensionärerna ­skulle också få skatten sänkt och gränsen för den statliga skatten höjas.

I förtäckta ordalag varnade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) för regeringskris, och kanske till och med nyval, om opposi­tionen fullföljde planerna på att rösta ner jobbskatteavdraget.

Under veckorna som följde skärptes konflikten mellan regeringen och deras motståndare. De fyra oppositionspartierna gjorde fullständigt klart att de inte tänkte rösta ja till nya sänkningar av löntagarnas inkomstskatter.

Långt innan de ens lagt fram förslaget till statsbudget för nästa år var det alltså ställt utom allt tvivel att regeringen skulle lida ett förödmjukande nederlag.

En av de enskilt största reformerna, jobbskatte­avdraget på 12 miljarder, som dessutom är ett vallöfte, skulle förintas av opposi­tionen när riks­dagen skulle rösta om ­budgeten i december.

Följden skulle bli en regerings­kris. Och i allra värsta fall kanske nyval.

Den internationella skuldkrisen blev, ur den aspekten, en räddningsplanka för regeringen.

Redan för två veckor ­sedan flaggade närings­minister Maud Olofsson (C) för att den finansiella oron kunde leda till att reger­ingen lade jobb­skatteavdraget på is.

I går bekräftade Fredrik Reinfeldt och finans­minister Anders Borg (M) att det blir så.

I stället ska löftena om sänkta inkomstskatter genom­föras senare under mandatperioden. I val­manifestet lovade man att sänka skatterna senast 2014, om ekonomin tillät. Senare specificerades

tidpunkten till nästa år.

Att skjuta på skatte­sänkningarna kan visa sig bli en vinstlott för regeringen. 2014 är det super­valår med val till såväl EU-parlamentet som riksdag, kommun och landsting.

Som stämningshöjare är extra pengar i plånboken närmast oöverträffat. ­Nästan ingenting gör väljarna mildare till sinnet. ”Feel good-faktorn”, en ­realitet i varje val, ökar.

Men även på andra sätt kan beslutet att skjuta på skattesänkningarna spela regeringen i händerna. ­Både Fredrik Reinfeldt och Anders Borg poängterade i går att det skulle vara ansvars­löst att i dessa oroliga­ tider sänka skatten.

Att regeringen tar ansvar är något som svenska folket förväntar sig, särskilt för ekonomin. Och den här frågan är inte ens komplicerad. Vem som helst fattar att man inte drar på sig nya ut­gifter när inkomsterna är osäkra.

Regeringens reträtt från nästa års skattesänkningar är på pappret ett nederlag. Men i verklig­heten kan det få motsatt effekt.

Regeringen verkar ansvarsfull. Och kan i stället ­sänka skatterna närmare valet då väljarna fortfarande kommer ihåg dem.

Politik, tråkigt? Knappast.