Justitieministern om ”Nätverken”: Utomordentligt allvarligt
Vill sänka straffmyndighetsåldern
Publicerad 2022-12-05
Rekordmånga människor har skjutits ihjäl i Sverige i år.
På polisens hemliga listor finns nu 1 077 individer som bedöms driva den eskalerande våldsspiralen i huvudstaden.
Det visar Aftonbladets stora kartläggning av Stockholms undre värld.
– Det bekräftar den utomordentligt allvarliga situation vi befinner oss i, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Sedan Aftonbladet granskade Stockholms kriminella nätverk hösten 2020 har antalet personer på polisens radar blivit fler – från 676 till 1077.
Likaså antalet gäng – från 30 till 40.
– För mig blir det här också en bekräftelse på att det finns ett stort behov att pröva nya vägar för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten, säger nytillträdde justitieministern Gunnar Strömmer (M).
Så sent som i går inträffade årets sjunde gängkopplade mord i Södertälje. Det är också det 60:e mordet med skjutvapen i Sverige under 2022.
– Jag tycker att det är fruktansvärt, och jag tycker det oerhört viktigt att vi som samhälle inte trubbas av och behandlar det här som vilken vardagshändelse som helst. I ett anständigt samhälle skjuter man inte ihjäl folk någon gång i veckan.
Rikspolischefen: ”Rört om ordentligt i grytan”
I förra veckan träffade Aftonbladet rikspolischef Anders Thornberg och frågade varför nätverkskriminaliteten i Stockholm fortsätter att vinna mark.
– I Stockholm har vi 28 utsatta områden, och vi har rört om rätt ordentligt i grytan. Vi jobbar väldigt koncentrerat och har resurser från hela landet som jobbar här eftersom det finns så många röda konflikter. När vi gör det så ökar också konflikterna mellan de olika gängen, säger Anders Thornberg.
Flera nätverk präglas av interna konflikter, med Södertäljenätverket som tydligast exempel.
Att det är en hel del interna konflikter och våldsspiralen inom gängen – vad säger det?
– Det säger ju att många som lever i de här gängen lever i en väldigt osäker miljö. Vilket gör att de blir ännu mer otåliga och kanske ännu snabbare på att ta till våld. Många av dem vet ju inte om de blir förråda av sina närmaste, vi har sett flera exempel där den man trott är ens bästa kompis har angivit en, sålt information om var man finns, och så har man blivit dödad. Det finns ingen heder och trohet mot varandra på det sättet. Många av de här vet att de inte kommer bli äldre än 25 – 30 år gamla, säger Anders Thornberg.
Polisen är ”under hård press”
92 personer som ingår i Aftonbladets granskning är 18 år eller yngre.
Sedan i år är straffrabatten borttagen för personer mellan 18 och 20 år, om det finns minst ett års fängelse i straffskalan för brottet eller om straffvärdet uppgår till ett år.
Men en 17-åring som begår mord riskerar i första hand max fyra år i sluten ungdomsvård.
Behövs det straffskärpningar för de som är under 18 år?
– Jag tror det är viktigt att de unga får möta konsekvenserna när man går in i gäng och annat. Vi ser alldeles för många unga som mår dåligt, varje dag skriver vi hundratals anmälningar till socialtjänster runt om i landet med ungdomar som far illa eller är på väg in i kriminaliteten. Det är oerhört viktigt att man tar tag i de delarna, säger Anders Thornberg.
Vad känner du inför att det bara blir värre – både i Stockholm och Sverige, med fler gängmord än någonsin tidigare?
– Vi har en synnerligen allvarlig situation, och det står och väger. Vi måste se till att vi använder alla samhällets krafter och att bli mer effektiva på att lagföra, även om det är utomordentligt svårt och vi är under väldigt hård press nu. Och vi är för få egentligen för att göra det här. Men till syvende och sist handlar det om att bryta rekryteringen.
Bekräftar nya förslag
SR Ekot rapporterade i morse om flera nya förslag från regeringen kring gängkriminalitet.
Bland annat ska det kunna ge fyra års fängelse att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet. Gunnar Strömmer bekräftar att detta, och annat som Ekot erfor i sin publicering, är på gång.
– Jag tycker det är utomordentligt viktigt, för det klart att som begår de våldsamma brotten naturligtvis ska få sina straff. Men de som på ett systematiskt sätt använder unga människor som verktyg i sin brottsliga verksamhet, de ska också straffas.
Den moderatledda regeringen vill även avskaffa straffrabatten helt och hållet för personer över 18 år, se över sis-hem och socialtjänstens roll, och överväga om straffmyndighetsåldern ska sänkas från dagens 15 år.
– Nu när brottsligheten inte bara tränger sig allt längre ned i åldrarna, utan åldersgränserna också används på ett väldigt systematiskt och utstuderat sätt av de kriminella nätverken – då måste vi också anpassa och förändra systemen för att möta det, säger Gunnar Strömmer.
Kriminologen: ”Tar tid att vända”
Sven Granath, kriminolog och analytiker vid Stockholmspolisen, tror att nyrekryteringen till gängen kommer ta lång tid att vända.
– Det som bland annat styr nyrekryteringen är faktorer som ligger längre bak i tiden, som handlar om sociala faktorer som exempelvis otrygga uppväxter och familjer med många barn, där föräldrarna har lite resurser att vägleda barnen. Och sådant tar lång tid att vända, säger Sven Granath.
Han tar som exempel den ökning av alkoholrelaterat våld och knivskärningar man såg i slutet av 80-talet. Trots att man uppmärksammade det stort, hade kampanjer mot våldet och tog politiska krafttag, tog det nära tio år att vända på utvecklingen. Den generation som stod för våldet var helt enkelt så stor.
Den generation man nu främst ser i de kriminella nätverken, personer födda på andra halvan av 90-talet och den första halvan av 2000-talet, är även den talrik.
– Kanske hade nyrekryteringen varit ännu högre idag om ämnet inte hade uppmärksammats så mycket som det gjort. Så man är ändå på rätt spår att fånga upp individerna i riskgrupper men de sociala faktorerna är så starka att det inte är något som kommer att synas på kort sikt, säger Granath.
– Det vi ser idag har även att göra med den tekniska revision som började för tio år sedan med smartphones, möjligheten att swisha pengar och att handla delar till vapen. Den tekniken har underlättat att skaffa vapen och att smuggla narkotika, fortsätter Granath.
Kriminologen tror att rekryteringen hade kunnat vara ännu högre utan nya åtgärder som skärpt vapenlagstiftning, som infördes 2018. Så de brottsförebyggande åtgärder som görs kan ha betydelse.
Och så handlar det om att lagföra de brottsaktiva individerna.
– Vi måste se till att klara upp mordförsöken och morden i alla led. Från utföraren till uppdragsgivaren och alla andra som på något vis medverkat. Vi har kunnat se lokalt att på vissa platser, där man haft framgångsrika utredningar med många lagförda, så kommer det en period av minskat våld.